Rödgrön trötthet

Politik2013-06-18 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

LEDARE

Den rödgröna majoriteten visade en sällsynt låg profil under gårdagens sammanträde med regionfullmäktige. Åke Svensson gjorde inledande inlägg i frågorna om delårsrapport och budget men sen dröjde det fyra timmar tills han begärde ordet igen. Hanna Westerén var ännu mer passiv.

Oppositionen både hade initiativet och visade engagemanget.

I handlingarna till budget fanns det med ett samrådsprotokoll där de fackliga organisationerna som berörs av regionens budget fått yttra sig. De visar på ett perspektiv som sällan eller aldrig kommer fram när det gäller de politiska processerna. Nämligen hur det är att jobba i en politiskt styrd organisation.

Tiden är förbi då en kommunal eller statlig anställning var en garanti för livstids sysselsättning. Privata företag har alltid haft kortare ledtider och varit tvungna att anpassa sig efter konjunkturer och företagets utveckling/nedgång. Kommunens verksamhet behövs dock oftast oavsett konjunktur så här finns trots allt en större stabilitet.

De anställda efterlyser genom sina fackliga företrädare en bättre långsiktighet, i dag fastställs budgeten för nästa år i praktiken med bara ett par månaders varsel.

Det blir stor osäkerhet och korta tider för att anpassa sig till eventuellt stora förändringar.

TCO-förbunden varnar för att många anställda söker sig bort från verksamheterna och att det är svårt att locka till sig högutbildad personal för framtiden. Ett allvarligt tillstånd i goda tider, med tanke på den demografiska utvecklingen framöver är det rent katastrofalt.

Förhållandena med korta ledtider för kommunens budget gäller oavsett politisk majoritet. Det går alltså inte att hitta några politiska baktankar i de anställdas kritik.

Men med tanke på osäkerheten kring olika yttre faktorer, som skatteprognoserna och eventuell återbetalning av pensionspengar, är det än viktigare att den övergripande ledningen att regionfullmäktiges ramar ska hållas ligger fast. Oavsett vad som händer med eventuella bonusintäkter, och inte minst med tanke på att det också kan handla om det motsatta, att pengar ska betalas tillbaka.

Hittills har signalerna från majoriteten varit: ”vi kör på, det brukar ordna sig”.