Riktig ungdomsarbetslöshet
Annie Johansson (C) tar ungdomsarbetslösheten pÄ allvar.Foto: Henrik Montgomery / SCANPIX
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag talar givetvis om den fortsatt höga arbetslösheten bland landets unga. En arbetslöshet som legat kring 30 procent under Ärets första fyra mÄnader. Med dessa siffror intar vi en sÀker placering i EU:s bottenliga ifrÄga om att erbjuda jobb till unga.
Arbetsförmedlingen har gjort gÀllande att den egentliga arbetslöshetssiffran ligger pÄ ungefÀr hÀlften av den officiella siffran frÄn SCB.
Socialdemokraterna menar att arbetslösheten bland unga fördubblats sedan regeringsskiftet Är 2006. Vad de dÀrefter glömmer att tillÀgga Àr att SCB:s mÀtmedtod Àndrades i oktober Är 2007.
FörÀndringen, som gjordes för att det svenska systemet bÀttre skulle överensstÀmma med EU:s, innebÀr att Àven heltidsstuderande ungdomar som söker ett arbete inkluderas i statistiken.
Ăven Moderaterna, som i förra valrörelsen anklagade Socialdemokraterna för att blunda för det stora utanförskapet, har försökt dechiffrera arbetslösheten medan Centerpartiet pĂ„ ett föredömligt sĂ€tt talat klarsprĂ„k kring behovet av en generell översyn av de mekanismer som bidrar till att kvarhĂ„lla sĂ„ mĂ„nga unga i utanförskap.
men Egentligen Àr det irrelevant huruvida 20 eller 30 procent av de unga Àr arbetslösa eller om det Àr rÀtt eller fel att studenter som egentligen hade velat arbeta studerar men betraktas som arbetslösa i statistiken.
Det centrala Àr att det bakom varje siffra i statistiken döljer sig en ung, driven och förvÀntansfull ung mÀnniska som bara möts av exitskyltar pÄ vÀgen in till samhÀllet.
Att i det lÀget göra politik av enskilda mÀnniskors situation Àr cyniskt och dessutom en indikator pÄ att man inte förstÄtt hur verkligheten ser ur.
Forskningen, sÄvÀl den svenska som den internationella, har med önskvÀrd tydlighet visat att det finns en rad gemensamma nÀmnare för de lÀnder som lyckats, och de som misslyckats med ungdomsarbetslösheten
Höga ingÄngslöner, en sammanpressad lönestruktur, rigid arbetsrÀtt och svag koppling mellan utbildningen och arbetsmarknaden Àr exempel pÄ sÄdana faktorer som identifierats i den sistnÀmnda gruppen
I lÀnder som NederlÀnderna och Danmark kan man istÀllet se hur utvecklade lÀrlingsprogram och en mer flexibel arbetsrÀtt underlÀttat intrÀdet pÄ arbetsmarknaden för de grupper som annars tenderar att stÀllas utanför.
Om det alls ska bli möjligt att nÄ en lösning mÄste alla berörda parter ta sitt fulla ansvar. Det Àr dock inte detsamma som att erbjuda fler studieplatser nÀr företagen i Sverige snarare efterlyser fler personer med rÀtt utbildning. Inte heller behövs fler allmÀnna ÄtgÀrder som enbart syftar till att dölja det egentliga problemet: bristen pÄ anstÀllningar.
Det Àr sÄledes först nÀr företagens erfarenheter tas pÄ allvar som fler arbetstillfÀllen kommer att uppstÄ. NÀr det blir lÀttar att anstÀlla och vÀxa som fler smÄ- och medelstora företag kommer ta chansen och dÀrmed pÄ allvar bidra till att en gÄng för alla fÄ bukt med arbetslösheten.