Rikstrafikens största miss
Protesterar.arkivFoto: Henrik Radhe
Foto: Henrik Radhe
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Varje version av framtiden som Rikstrafiken skissade på innehöll långsammare färjor och/eller glesare turlistor och/eller sämre hamnalternativ. Och inga förbättringar alls. Ingenting.
Det enda positiva inslaget i Rikstrafikens olika förslag var lägre koldioxidutsläpp
Om jag hade arbetat för Rikstrafiken så hade jag lagt upp det helt annorlunda. Då hade målet varit lägre koldioxidutsläpp OCH glada gotlänningar.
Hur kan man sockra en besk medicin som långsammare färjeförbindelser?
Tja, vad sägs om att förverkliga alla löften om vägpriser på färjorna? Både för gotlänningar och för fastlänningar!
Vad sägs om tätare turlistor (istället för glesare)?
Kan det vara möjligt att skicka gods (och passagerare som inte har bråttom) med riktigt långsamma färjor, och skeppa passagerare med mindre snabba båtar?
Kanske hade man kunnat väcka liv i förslaget om färjeflyg? (Långsammare båtar mot Oskarshamn under lågsäsong, kombinerat med billigt fastprisflyg till Växjö.)
Och så hade det naturligtvis varit givet att seriöst överväga vad gasdrift kan innebära för Gotlandstrafiken, istället för att avfärda den tanken.
På detta sätt, genom kombinera goda nyheter och förbättringar med försämringarna, hade Rikstrafiken visat att man faktiskt bryr sig om gotlänningarnas villkor och utvecklingsmöjligheter. På så sätt hade man kunnat starta en mer sansad och givande debatt om trafiken till fastlandet.
Men så gjorde inte Rikstrafiken.
Jag antar att det visar att man inte bryr sig om Gotland. Så Rikstrafiken har fått den debatt den förtjänar.