Replik: narkotikapolitik
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I övrigt är det lite fånigt att ondgöra sig över att högern, om man med det menar alliansregeringen, inte skulle ha några idéer för narkotikapolitiken. Handlingskraften har inte heller på detta område varit särskilt bristfällig. Tvärtom händer en hel del, även om det har en annan klang än vad socialdemokraterna under sina år orkestrerade. För det första är de flesta av åtgärderna riktade och individuellt hållna. För att utvärdera vad som verkligen fungerar sållar man bland metoderna, skippar ett flertal av de generella åtgärderna och riktar insatserna där det anses befogat. Flera av dessa är förebyggande, som samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer på skolor. En del är vårdande, som satsningen på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar - något som bara 60% av kommunerna erbjöd under den föregående regeringen. En annan, viktig skillnad som borde tilltala vänstern men sällan gör det, är ett starkt fokus på civilsamhället.
En stark offentlig sektor är nästan alltid vänsterns standardsvar på hur livets och samhällets alla problem ska lösas. Och de flesta är också överens om att vi bör ha en bra sjukvård, ett fungerande rättsväsende och en duglig skola. Vad "högern" dessutom tillför är ökad valfrihet för kommunerna, en tydligare ansvarsfördelning mellan den centrala och den lokala nivån, starkare fokus på frivilliga krafter och ett sedan länge efterfrågat individperspektiv. Visst skulle man kunna samla alla som arbetar med unga till en utbildning om droger på Wisby Strand. Men inget säger att det måste vara kommunen, i första hand, som organiserar den. Kanske har Svenska kyrkan mer att lära ut efter sommarens fältarbete?