På söndagen startade årets Almedalsvecka officiellt i och med Socialdemokraternas dag. Partiledaren Stefan Löfven utlovade att hans tal på kvällen skulle handla mycket om ideologi och att Socialdemokraterna står upp mot nazism och fascism.
På lördagskvällen hade kyrkklockorna i Visby ringt som en hyllning till mångfalden och för att varna för fara. Ty i Almedalsparken skulle nazistiska Svenskarnas parti hålla tal för en handfull personer som hade samlats i regnet framför scenen. Efter en vår då kampen mot främlingsfientlighet kommit att bli en av de medialt mer uppmärksammade frågorna kan det tolkas som ett tidstypiskt tecken att årets politikervecka inleddes med markeringar mot främlingsfientlighet och för mångfald. Och att motdemonstrationerna är större än de antidemokratiska krafterna visar på en styrka i det svenska samhället att organisera sig och stå upp mot sådant som är orätt. Det är bra.
Politiskt ledarskap i frågorna är också viktigt, men för att stävja ickedemokratiska åsikter finns tyvärr inga enkla politiska lösningar. Det handlar mer om samhället utanför politiken, om hur människor möter varandra. Från politiskt håll krävs istället främst lösningar som låter Sverige vara öppet. Då är jobben, som lägger grunden för trygghet i vardagen, en central fråga. Det är avgörande för välståndet och minskar även grogrunden för missnöjespartier.
Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt på sikt behövs reformer som gör arbetsmarknaden mer flexibel. S politik riskerar emellertid att bromsa tillväxten för fler jobb. I sin Framtidsplattform som partiet presenterade redan innan Almedalen har tre huvudpunkter lyfts fram. Det är jobben, skolan och minskade klyftor.
Ett konkret valmanifest har partiet lovat presentera i augusti. Någon gång, och det snart, måste väljarna också få svar om vem Löfven vill bilda regering med om han nu skulle få den möjligheten i september.
Socialdemokraternas ekonomiska seminarium är förlagt till tisdagen då den franske nationalekonomen på vänsterkanten, Thomas Piketty kommer till Gotland. Ekonomisk-politiska talespersonen Magdalena Andersson har förvisso sagt att hon inte håller med Piketty om allt, men det sänder ändå en signal om att en eventuellt S-ledd regering, kanske med tillväxtfientliga Miljöpartiet och Vänsterpartiet ombord, riskerar att leda till en kraftig vänstersväng.
Almedalsutspel om höjt tak i a-kassan och öppning för en extra pappamånad vittnar också om detta, trots att S nu låtsas som om det är ett tryggt mittenparti.
Socialdemokraternas ökade fokus på att utjämna skillnader signalerar att partiet även försöker hitta tillbaka till sin historia. Konkret vill S trappa av jobbskatteavdraget, höja matmomsen på restauranger och göra det dyrare att anställa unga. Genom att varna för ökade klyftor, trots att människor överlag har fått det bättre de senaste åtta åren, försöker S vinna politiska poänger. Men det kommer knappast leda till fler jobb och det är bekymmersamt för Sverige.