När Gotlands kommun bytte namn till Region Gotland var det inte främst ett namnbyte. Det var ett rollskifte för att tydligare beskriva den samlade myndighetsinstansen, ett sätt att markera Gotland som en aktör som söker samarbete med andra.
Ett steg i en process som pågått länge, inga konstigheter.
Men bidde det så mycket mer? Hur har Gotland använt sin nya position och vad vill man med till exempel de EU-program som finns för regioners utveckling och samverkan?
Möjligen pågår ett strukturerat arbete med tydliga mål, i det som hörs och syns är dock såväl regiontanken och EU synnerligen frånvarande.
I går gästades Gotland av Kent Johansson, EU-parlamentariker för Centerpartiet. Vid en presskonferens talade han om vikten av att som region/kommun vara aktiv och påverka hur EU formar sina program. Lika aktiv bör man vara med vad man vill med sin egen medverkan i de olika programmen.
Inte bara se vilka projekt man kan söka pengar för utan utgå från vad man vill och därefter påverka vilka program och projekt som EU ska syssla med.
Han poängterade Gotlands viktiga ställning som region inom EU. En roll som vi gotlänningar har en tendens att förringa, i andras ögon är Gotland en viktig och strategisk roll, mitt i den spännande Östersjöregionen. Något vi pratade sedan hjulet uppfanns, det hjul i vilket Gotland var navet.
Lika länge har det talats om möjligheten att samverka och vara en del i den spännande utveckling som pågår öster om oss i de baltiska staterna.
Mycket har sagts och tänkts men än så länge är navet inte förankrat med så många ekrar.
EU faställer budget i i sjuårsperioder. Nuvarande mandatperiod går ut nästa år och ny budget ska gälla från 2014 till 2020. Parlamentet kan påverka budgeten förutom delar av den hårt reglerade jordbrukspolitiken, utrikespolitiken och den eviga frågan om var parlamentet ska ha sina sammanträden.
Arbetet med att forma budgeten pågår alltså för fullt och är snart inne i sitt slutskede.
Vad vill Gotland med sitt deltagande i EU och i EU:s olika program? Finns det en samlad strategi?
Bara de jordbrukspolitiska programmen ger Gotland 2,1 miljarder kronor under en sjuårsperiod. 300 miljoner kronor per år. Mycket är direktstöd till lantbruken men här finns också pengar för landsbygdsutveckling, hur ska dessa användas och till vad?
I dag hör vi mest om enskilda mindre projekt, vällovliga och bra men de leder inte alltid till en långsiktig utveckling.
De konkreta förslag som kom fram i och med Kent Johanssons besök var att ordna borgmästarmöten tillsammans med de baltiska staterna, försök att förlänga den nya elkabeln österut, samt göra verkstad av den gamla drömmen om linjetrafik till de baltiska länderna.
Gotland sa nej till EU men nu är vi med och det är dags att Region Gotland börjar agera som Region Gotland.