Framtidens personalförsörjning inom sjukvården och omsorgen behöver en lösning. Samtidigt finns det många unga som vill ha ett jobb. Det har fått Socialdemokraterna att enligt tankemodellen om att slå två flugor i en smäll lansera de så kallade traineejobben. Verkligheten är dock alldeles för komplicerad för att regeringsförslaget ska kunna lösa nämnda utmaningar.
”Vi vill ge fler ungdomar chansen att upptäcka hälso- och sjukvården som arbetsmarknad och samtidigt avlasta den hårt pressade personalen”, går det att läsa på Socialdemokraternas hemsida. Till en kostnad på 700 miljoner kronor ska 5 000 ungdomar erbjudas jobb i sjukvården, varvat med utbildning under ett år. Staten ska betala hela lönen. Samma idé har använts för äldreomsorgen och fritids. Totalt har regeringen talat om 32 000 traineejobb för unga upp till 25 år. Kostnaden är 4,5 miljarder årligen.
Avlastningen för personalen som utlovas kan i värsta fall dock snarast bli en belastning. ”Vill man att det här förslaget ska överleva så måste man tillföra resurser för handledning, både för de skolledare som hanterar det här organisatoriskt och för lärarna på fritids”, menade Eva-Lis Sirén i SVT i början av september (5/9). Alla som själva har varit praktikant eller haft någon som praktiserar i verksamheten vet vikten av god handledning för att praktiken ska vara meningsfull.
I samma SVT-inslag framförde Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro ytterligare kritik: ”Man kan inte använda sjukvården som en arbetsmarknadsregulator, det är inte det vården är till för utan det är en kunskapsbaserad bransch.” Däri ligger en viktig poäng om att verksamheterna ska präglas av kunskap och professionalitet.
Utöver den fackliga kritiken framhöll Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL, fler problem med traineejobben häromdagen (Ekot 24/11): ”Risken är att det här blir pengar i sjön för att ungdomarna finns inne ett år och sedan försvinner ut igen till något annat. Då kommer arbetsgivarna antagligen använda det här för att ta in nya ungdomar i stället för att se till att ungdomarna nu blir anställningsbara.”
Forskningsinstitutet IFAU har tidigare även konstaterat att unga riskerar att fastna i åtgärder istället för att få ett riktigt jobb. Det råder också oklarhet kring huruvida staten har rätt att subventionera traineeplatserna till 100 procent eller ej. I sin iver att lösa två problem på en gång verkar den rödgröna regeringen onekligen ha valt ett onödigt krångligt sätt.
När arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) nu ska se över traineejobbens utformning finns det således en rad frågor kring förslaget, som ju märkligt nog varit S största valfråga. Att den politiska flugsmällan dessutom ska bekostas av bland annat höjda arbetsgivaravgifter för unga är obegripligt. Det riskerar att leda till att förslaget inte blir annat än ett slag mot unga som vill få ett riktigt jobb.