Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik har åkt på ett präktigt nederlag i riksdagen. Håkan Ericsson har helt rätt i sin fredagsledare att utvecklingen med FAS 3 och socialbidragen är ett av många mått på Reinfeldtregeringens misslyckande.
Fredrik Reinfeldt har fått grunden för sin politik underkänd och ifrågasatt av en riksdagsmajoritet.
Fas 3 ska stoppas
Beslut efter beslut har fattats om sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen som gått regeringen emot. Så sent som under förra torsdagen krävde arbetsmarknadsutskottet, lite i det fördolda, att nya anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins Fas 3 ska stoppas.
Beslut har också fattats om att det jobbskatteavdrag - som är kärnan i regeringens ekonomiska politik - ska utvärderas. Också det ett underkännande. Risken finns att regeringen lider ett svidande nederlag i frågan när budgeten ska behandlas i höst. Det rödgröna initiativet mot fas 3 fick torsdagen den 9 juni stöd av SD, vilket betyder att en majoritet av riksdagen vill stoppa ytterligare anvisningar till fas 3 och att regeringen nu tvingas återkomma med förslag för att lösa missförhållandena.
Det är ett välkommet beslut. Fas 3 är ingen bra åtgärd. Snarare ett mått på hur cyniskt regeringen numera ser på och hanterar de långtidsarbetslösas situation.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) gnyr för att hon och regeringen fått bakläxa än en gång av riksdagens majoritet. Dags nu att hon och regeringen erkänner misslyckandet, sväljer prestigen och i stället ta chansen att utforma ett bättre och mer meningsfullt alternativ för de långtidsarbetslösa.
En alternativ arbetsmarknad
Många som har varit borta från arbetsmarknaden länge har fått det allt svårare att få jobb även när konjunkturen är god.
Därför behövs en social, alternativ arbetsmarknad för dessa grupper - med subventionerade anställningar för dem som hamnat utanför. Det kan handla om plusjobb i offentlig sektor, gröna jobb i skogen, lönebidragsarbeten i föreningslivet med mera. Annars är risken stor att så många som en av tre långtidsarbetslösa aldrig får in en fot på arbetsmarknaden igen, som TCO och andra visat i sina rapporter om “jakten på superarbetskraften".
Men denna alternativa arbetsmarknad måste omfattas med samma trygghetsregler som den övriga arbetsmarknaden och ha kollektivavtalsenliga villkor som grund.
Även den som är föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska ha en lön som det går att leva på och vettiga arbetsvillkor. Rättslösheten i Fas 3 är fullkomligt oacceptabel.