Jag var tvungen att lyssna två gånger på inslaget i Radio Gotland där Gustaf Hoffstedt (M), riksdagsledamot för Gotland, försvarade dagens skatteutjämningssystem som diskriminerar regioner som till exempel Gotland, till fördel för välmående kommuner i Stockholmsområdet.
Han menade att det är viktigt att dessa kommuner mår bra och att det även leder till positiva konsekvenser för Gotland.
Vi kan inte ropa efter bidrag så fort det blir jobbigt tycker Gustaf Hoffstedt, som alltså själv vilket Ulla Pettersson påpassligt kommenterade i sin ledare häromdagen, vill att Gotland ska särbehandlas och klassas som nystartszon. Gustaf tycker alltså att Gotland ligger på dåligt till att vi behöver statens hjälp med subventioner (bidrag) och andra insatser istället för att fördela de pengar som finns på ett rättvist sätt?
Nu tycker han samtidigt, sa han i radion, att självklart ska systemet vara rättvist och grundas på faktiska beräkningar istället för gissningar i hur mycket vi till exempel använder barnomsorg. En kappvändning som inte riktigt fick sin förklaring i radioinslaget.
Nu råkar de stockholmskommuner som protesterar högst vara starka och viktiga moderatkommuner. Självklart är det svårt för Moderaterna att stå emot dessa protester från de egna leden, för självklart påverkar det även välmående kommuner att få statsbidragen nerskrivna.
Förutsättningarna för dessa kommuner att ändå klara sig är däremot långt mycket större än de marginaler till exempel Gotland har att röra sig med. Skattesatserna ligger långt under Gotlands. Av en anledning. De behöver inte ta ut så mycket skatt eftersom de kompenserar av staten på en mycket högre nivå för framför allt barnomsorg, än Gotland.
En skattehöjning i en kommun där medelinkomsten får antas ligger på en helt annan nivå än Gotlands skulle möjligen skapa irritation men knappast påverka gemene mans ekonomi eller minska huvudstadens dragningskraft och tillväxt.
För Gotland spelar varje ny invånare roll.
Det handlar inte om att Gotland ska ha mer i bidrag, det handlar om att skattepengar ska fördelas rättvist och på sakliga underlag, inte byggas som ett bidragssystem till kommuner som klarar sig bra ändå.