Rättsskipning privatiserad?
Foto: Hans Runesson
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I går kom tingsrättens dom. Pappan frikändes. Familjen hade utsatts för trakasserier. Åtalet för mord ogillades eftersom tingsrätten tyckte att mannen, då skotten föll, inte var medveten om vilka konsekvenser hans handlingar kunde få.
Rätten har inte ansvar för vilka "signaler" en dom skickar till allmänheten. Man har ansvar för att genomföra en korrekt rättegång. Om man motsvarat det kravet i det här fallet, det avstår jag än så länge från att bedöma.
Många har känt sympati för pappan som avlossade skotten. Det är inte svårt att leva sig in i den hjälplöshet och rädsla han känt. Ändå gör domen mig mycket illa till mods.
Även om domstolen inte har ansvar för hur en dom uppfattas av allmänheten, så äger ju ändå en sådan tolkning rum. Och de signaler som skickas av denna dom, tillsammans med domen mot dem som dödade Riccardo Campogiani (som jag skrev om i går), de skickar kalla kårar längs med ryggen på mig.
I domen i fallet med dödsmisshandeln på Kungsholmen kom gärningsmännen mycket billigt undan.
I Rödebyfallet slog ett brottsoffer tillbaka med dödligt våld. Och gick fri.
Budskapet från rättsväsendet kan alltför lätt tolkas som: Vi abdikerar. Vi ger upp. Rättsskipning överlåts nu på allmänheten. Ni får göra upp. Vi kan inte stoppa dem som trakasserar din familj. Men om du stoppar dem själv så är priset lågt.