Ratar Fåröbor fortfarande bro?
Foto: Tobias Wallström
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
När man genomförde en enkätundersökning 1996 bland dem som då var skrivna på Fårö så föredrog en stor majoritet (64 procent) färjorna framför en bro.
Det dröjer inte länge innan frågan är aktuell igen. År 2010 är det dags, det sade man åtminstone från Vägverket senaste gången man bestämde sig för att vänta. Är det i så fall inte läge att redan nu fundera över om frånvaron av en bro skyddar eller skadar Fårös framtid?
Det har funnits en oro för att en bro skulle innebära att de inrättningar och den service som finns på Fårö skulle försvinna. En del farhågor har besannats även utan en bro. Och skolan har lagts ner.
Befolkningsutvecklingen är hyggligt stabil. (Ett minus under 2000-talet, men ett litet sådant.) Men skulle inte en bro kunna leda till att de fast bosatta blir fler? Skolbarn som i dag tvingas åka färja hade kanske sluppit åka över bron?
Sommartid kan köerna till färjona vara långa. Tyder inte det på att Fårös attraktionskraft är stor även om det kan vara lite besvärligt att ta sig dit? Jo, men det är inte främst för de tillfälliga besökarna som bron behövs. De som reser några gånger om året kan säkert leva med olägenheten. Det är de som kanske vill bo på Fårö året runt som behöver bron. De som i dag tvekar inför långa restider till arbetsplatsen.
Och om man ser färjorna som ett skydd mot överexploatering? Som sagt, för de som reser sällan är den korta färjeturen ingen hög tröskel.
Fårö förhåller sig till Gotland ungefär som Gotland till fastlandet, om man jämför folkmängd. Skulle inte gotlänningarna tacka ja till en bro till fastlandet, om möjligheten fanns? Jag vill tro det. Engagemanget för snabbfärjorna tyder på att man vill ha bästa möjliga kommunikationer med omvärlden.