Missförstå mig inte. Det är klart att det inte, taget för sig självt, är bra när 70 kvadratmeter av ringmuren rämnar. Eller att det finns risk för nya ras. Men det kunde ha varit värre - och nu kan det kanske äntligen bli bättre.
Till att börja med var det bra att muren rasade på utsidan och inte på insidan. Vi har också anledning att vara glada för att ingen kom till skada den här gången. Och att den inte rasade mitt i högsäsongen. Vilket kanske inte bara var tur. Risken för ras är tydligen störst när det töar efter vintern.
Kanske kan raset också innebära att muren får den vård och det underhåll den behöver.
Raset var en nyhet. Men problemen som orsakade raset är INTE en nyhet. De är väl kända och omdebatterade sedan länge.
Att resurserna för underhåll är helt otillräckliga är inte heller någon nyhet. Exempelvis bildades hösten 2010 en arbetsgrupp bestående av representanter för länsstyrelsen, regionen, Gotlands museum och Riksantikvarieämbetet. GA skrev om gruppen efter första mötet. Då funderade man på om inte en pågående utredning kunde resultera i att skötseln togs över av Fastighetsverket.
Men ingenting har hänt. Inte med Fastighetsverket. Inte med något annat heller. Riksantikvarieämbetet har fortfarande ansvaret för skötseln och fortfarande får ringmuren bara en skärv av de resurser som behövs för att bevara den för framtiden.
Att spara på underhåll är lika lätt som dumt. I början verkar det vara en jättebra idé. Mindre utgifter och inga uppenbara och omedelbara negativa konsekvenser. Men till slut händer det som hände med muren i fredags. Och det är ett misstag som Region Gotland visat att man också kan göra med förhållandevis moderna hus och inte bara med medeltida murar. Att återuppbygga det som rasat är oftast i längden dyrare än att reparera det som står upp.
Nu måste väl ändå tävlingen i ansvarslöshet upphöra? En halv miljon till att bygga upp det som rasat är ju bara den första allra mest akuta insats som behöver göras.
I första hand måste staten och Riksantikvarieämbetet ta sitt ansvar. Det borde inte vara omöjligt. Ämbetet är ju till och med lokaliserat till Visby numera. Man får dagliga påminnelser om murens existens.
Men om ämbetet vägrar sköta sina åtaganden ens på sin egen bakgård, då måste vi regionalt hitta former för att själva ta hand om ringmuren om det blir nödvändigt. Statliga institutioner ska väl inte få föröda vårt världsarv?