I går sänkte Riksbanken styrräntan med 25 punkter till 0,75 procent. Ett hårt julklappspaket från riksbankschefen Stefan Ingves.
Den nya nivån kommer att ligga kvar hela nästa år enligt Riksbankens prognos. Först i början av 2015 beräknar Riksbanken att räntan behöver höjas igen, för att mot slutet av 2015 ligga runt 1,75 procent.
Räntebeskedet kom efter en lång tids het penningpolitisk debatt om Riksbankens uppdrag. En opinion håller på att Riksbanken ska värna låg inflation och finansiell stabilitet före att bekämpa arbetslöshet. En annan vill att Riksbanken ska använda räntesänkningar som ett verktyg för att få fart på ekonomin och bekämpa arbetslöshet.
Riksbankens beslut hör också ihop med pressen från andra centralbanker. Nyligen beslutade Europeiska centralbanken att sänka räntan för att väcka eurozonens sömniga ekonomier.
Det är viktigt att Riksbankens oberoende värnas. Riksbankens åliggande är inte arbetslösheten. Det är upp till regering och riksdag att göra något åt den. Och inte ens de kan lösa allt mellan himmel och jord. Arbetslösheten beror på en svag internationell konjunktur, som påverkar svenska företag som lever och verkar på en global marknad.
Stefan Ingves är en räntehök och var tidigare tveksam till sänkning. Riksbanken oroas för svenskarnas ständigt ökande skuldsättning. De svenska hushållens skuldkvot, hushållens skulder som andel av tillgänglig inkomst, är mycket hög. Det beror på skatte- och subventionssystem som är gynnsamma för lån.
Svenskar har fått ökad köpkraft i och med jobbskatteavdrag och stora reallöneökningar, vilket är bra. Fler äger bostäder, lägenheter omvandlas till bostadsrätter och många flyttar in till städer. Avskaffad fastighetskatt och förmögenhetskatt bidrar också.
En höjd ränta framöver skulle samhällsekonomiskt sett vara ett gott tecken. Att samhällsekonomin är mer normal. För husägare med stora lån kan dock räntehöjningar bli en dålig nyhet.
Tanken att arbetslösheten sjunker kraftigt bara Ingves svingar sin trollstav är överoptimistisk. Det som behövs är finanspolitik, med fortsatta reformer av skatte- och bidragssystemen för att göra det lönsammare att arbeta.
Prognoser pekar på att det snart blir bättre. När världshandeln återhämtas blir det en ökad export för Sverige. Det leder till ökade investeringar och ökad ekonomisk aktivitet i den svenska ekonomin. Att då ha dopat folks privatekonomi med låga räntor är inte långsiktigt hållbart. Lån kostar faktiskt pengar och det behöver människor förstå innan eftertankens kranka blekhet slår in.
Arbetsförmedlingens prognos för 2014 och 2015 är att sysselsättningen ökar med 116 000 personer. Det kommer att minska inflationsrisken och behovet av räntehöjningar. Men i väntan på prognosers förverkligande är en räntesänkning inte någon mirakelmedicin.
Räntan hålls sänkt till 2015. Då blir det ljusare. Räntan sänks och vi med den, det blir mycket bättre sen?