Räkna med valdebatt i dag

Politik2013-11-25 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

LEDARE

I dag ska den budget som kommer att gälla när vi går till val nästa år att antas. Det är alltså till viss del en ”valbudget” även om väljarna inte bryr sig så mycket om vad som gjorts utan mer vill veta vad som kommer att göras.

Men jag tror vi kan räkna med lite valdebatt i dag.

En del V- och S-företrädare har raljerat över att borgerliga politiker och debattörer kallat majoritetens budgetförslag för valfläsk. ”Hur kan det vara valfläsk att höja skatten?” frågar de sig.

Tja, för att man ger sken av att en skattehöjning gör att välfärden kan värnas?

Om man håller fast vid att problemet med regionens ekonomi är för låg skattesats kommer skattehöjningarna aldrig att räcka. Det är bara att studera demografin och resonera om hur morgondagens äldres krav på äldreomsorgen kommer att se ut. Kommer de att ställa lägre eller högre krav på sin vård, omsorg, sitt boende och sin levnadsstandard?

Region Gotland får ett tillskott på 90 miljoner nästa år tack vare det nya skatteutjämningssystemet, skattehöjningen motsvarar 50 miljoner. Ändå utlovas inga satsningar utan man vill bara värna det vi har.

Eller: man vill slippa göra några större insatser utan hoppas överleva till valet då man högst sannolikt hamnar i opposition och kan säga att : ja vi värnade i alla fall välfärden.

Meit Fohlin beskriver en del av Centerpartiets skuggbudget på ett synnerligen konstruktivt sätt på Gotlands Folkblad häromdagen. Hon påstår att (C) genom upphandling av äldreboendet Pjäsen vill skära 8 miljoner i verksamheten när faktum är att regionens övertagande kostar just 8 miljoner. Eftersom Centerpartiet alltid förespråkat upphandling så är det logiskt att visa hur det skulle kunna sett ut med en annan politik. En skuggbudget ska ju visa ett alternativ till majoritetens.

Oavsett vilken politisk majoritet som leder Gotland efter nästa val krävs en långt tydligare politisk styrning. Det är ju inte de politiska besluten som har saknats utan uppföljningen, nämndernas återkommande underskott. Vad händer nu om nämnderna fortsätter överskriva sina budgetar, trots ett tillskott på totalt 140 miljoner? Kan man då hävda att det enda problemet är för låga skatteintäkter?

Vill man ge sken av att det finns enkla lösningar är en skattehöjning en lockande utväg. Men frågan är vad vi ska ta till nästa gång. Och det handlar inte om att någon vill att vi ska skära i verksamheter eller lägga besparingar. Det handlar om att vi ska använda de pengar vi tillsammans, via våra folkvalda, bestämt ska vara ramarna.