Den så kallade Pisa-rapporten befäste mångas föraningar om att Sveriges skolresultat inte är särskilt positiva. Det visade sig att de svenska eleverna i en internationell jämförelse presterar allt sämre och politikerna gör samtidigt vad de kan för att försöka hitta diverse mirakelkurer.
Många talar om mer resurser till skolan, trots att skolans resurser ständigt har ökat. Skolans kris går djupare än så och problemet kan i hög grad härledas till lärarutbildningen, som sedan 60-talet mer och mer kommit att präglas av en pedagogik som milt uttryckt inte har fungerat. Den har fått till följd att lärarnas auktoritet urholkats, lönerna sjunkit och de duktiga studenterna har således valt andra karriärvägar. På så sätt har lärarutbildningen inte sällan blivit en utväg för de studenter som inte haft toppbetyg, en trend som förstärkts då antagningskraven till lärarprogrammet under en längre tid varit skrämmande låga.
Denna negativa utveckling har resulterat i att det börjar råda en stor brist på lärare inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Alltför lite har gjorts för att stävja denna utveckling, vilket föranlett regeringens tämligen radikala förslag att erbjuda en examenspremie till de lärarstudenter som väljer något av ämnena matematik, fysik, kemi biologi och teknik. Detta skriver utbildningsminister Jan Björklund på DN Debatt (2/3).
Totalt ska hela 75 000 skattefria kronor kunna delas ut till lärarstudenten efter avlagd examen, där 25 000 utdelas per ämne. Satsningen kan verka desperat, men samtidigt är situationen så pass allvarlig att satsningen är befogad. Alternativet är en ännu större brist på naturvetenskapslärare i framtiden.
Lärarnas Riksförbund har redan varit ute och kritiserat kampanjen; de menar att detta är en form av konstgjord andning. Och det är det, visserligen, men den är dock befogad. Och det går heller inte att kritisera regeringen, eller Björklund, för att inte ha vågat satsa på reformer med avsikten att stärka skolan och i synnerhet lärarnas status och arbetsvillkor.
Att få en naturvetarstudent att kraftigt minska sin potentiella lön för att arbeta som lärare i ett så pass dåligt arbetsklimat som den svenska skolan är inte enkelt. Av den anledningen är en lönehöjning avgörande.
Förutom de satsningar som redan gjorts föreslås också i debattartikeln möjligheter för forskare att snabbare kunna utbilda sig till lektorer med ett löneläge på mellan 40 000 - 50 00 kronor. Att åter få in lektorer i skolans arbete är avgörande för att kunskapsskolan ska bli verklighet. Tillsammans med vanliga lärare som bör lektorn vara den som leder ämneslärarnas arbete och garanterar att kvalitetens upprätthålls.
Om duktiga naturvetare ska lockas till läraryrket är det både goda löner och ett starkt kunskapsfokus som krävs. Låt Sverige fortsätta på den vägen.