Presstödet tar inte hänsyn till innehållet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det har redan sagts men förtjänar att upprepas: presstödsnämnden har inte gjort något fel. En renodlat rasistisk tidning kan få ta del av stödpengarna om den uppfyller kraven. Presstödsnämnden får enligt reglerna inte grunda sina beslut på tidningarnas innehåll. Där sätter endast den lagstadgade yttrandefriheten gränserna. Detta är också själva poängen med stödet: alla röster ska höras, oavsett vad de säger. Sant är att stödet till "Nationell Idag" utgör ett extremfall som sätter presstödets inneboende märkligheter i ljus, men problemen är mycket djupare än bara detta enskilda fall.
Precis som den nu avgångne ledamoten i presstödsnämnden, Martin Ahlquist, påpekade i en debattartikel i Dagens Nyheter på fredagen så är presstödet förhållandevis lätt att manipulera. Dessutom snedvrider det konkurrensen på tidningsmarknaden. Tidningar som egentligen inte kan överleva på marknadens villkor ges konstgjord andning, och får orättvisa fördelar gentemot de tidningar som klarar sig av egen kraft.
Men, med detta sagt finns det ändå ett värde i stödets grundtanke. Det är viktigt att många medieröster hörs. Frågan är dock om dagens presstöd är rätt väg att gå. Vissa tidningar får i praktiken presstöd flera gånger, på grund av sina lokala upplagor, och detta är bara ett av flera kryphål i systemet. I tider då vem som helst praktiskt taget gratis kan nå ut till många via Internet är det också värt att fundera på om presstöd till papperstidningar verkligen är nödvändigt och riktigt i längden. I dag har den tryckta pressen fortfarande ett oöverträffat genomslag, men branschen är i snabb förändring.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth vill nu se över presstödet. Det är bra, men det ska inte göras på grund av Nationell Idag, utan för att grunderna och principerna i systemet behöver en översyn. Det kommer inte att bli lätt. Frågan om hur staten ska förhålla sig till antidemokratiska rörelser är minerad mark. Risken att staten blir de goda åsikternas domare och bara delar ut stöd till tidningar som tycker "rätt" är kanske i förlängningen en ännu större fara för demokratin än vad den trots allt marginella och aparta företeelsen Nationell Idag är.