LEDARE
Den 3 maj är sedan 1993 deklarerad av FN som Världsdagen för pressfrihet. Syftet att hedra de uppoffringar som gjorts runt om i världen för pressfrihet. Dagen ska också vara en årlig påminnelse till regeringar i världen om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten som finns i artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Valet av datum beror på att det är årsdagen av Windhoekdeklarationen som godkändes i Windhoek den 3 maj 1991. Deklarationen värnar om en självständig och pluralistisk press. I år är dagen extra viktig med tanke på bland andra Martin Schibbye, Johan Persson, Niclas Hammarström, Magnus Falkehed och inte minst Nils Horner som fick betala med sitt liv i sitt jobb med att rapportera från Afghanistan.
För oss som jobbar i fredliga länder känns det overkligt att kollegor går till jobbet med risk för sina liv, ibland utgör de till och med måltavla för krafter som vill stoppa rapporteringen av det som händer.
Att journalister dödas är den extrema konsekvenser när pressfriheten hotas, detta måste självklart få ett slut. Inte genom att vi slutar att bevaka krig och regimer som håller sitt folk i schack med terror utan att pressfriheten värnas och upprätthålls som en självklarhet.
Pressfriheten står dock under andra hot, det finns krafter även i vårt land som vill tysta redaktioner, som anser att svenska medier skildrar verkligheten felaktigt och därmed bör straffas. Nyligen åtalades en person för brott mot medborgerlig frihet, ett högmålsbrott där man med olaga tvång eller olaga hot ”uppsåtligt påverkar bland annat den allmänna åsiktsbildningen och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara”.
Nyligen skrev jag om den högt uppsatte chef inom Försäkringskassan som är misstänkt för grundlagsbrott efter att ha efterforskat vem i personalen som pratat med medier och en annan chef inom en kommun om krävt namnet på en anställd som skrivit en insändare.
I veckan blev det känt att chefredaktören på tidningen Norra Skåne omplacerat en nyhetsreporter efter påtryckningar av kommunledningen som var missnöjd med granskningen av kommunens verksamhet. Oavsett vad som ligger bakom detta är det självklart totalt åt skogen att politiker utövar påtryckningar och har inflytande i vilka reportrar som bevakar kommunen i fråga.
”Vi har en unik press- och yttrandefrihet i Sverige men en dag som denna är det viktigt att vi också ser att det pågår åtgärder som begränsar tryck- och yttrandefriheten”. Så skriver Utgivarnas vd, Jeanette Gustafsdotter, i tidningen Medievärlden och fortsätter: ”Sedan den nya offentlighets- och sekretesslagen infördes 2009 har hela 69 ändringar införts. Varje ändring har i någon mån försämrat allmänhetens möjlighet till insyn”.
Så det finns frågor att jobba med vad gäller pressfriheten även här i demokratiska Sverige.
En dag som denna går också tankarna till den svenske journalisten Dawit Isaak som suttit fängslad i Eritrea utan rättegång sedan den 23 september 2001.