Moderatregeringen med finansminister Anders Borg och näringsminister Maud Olofsson fortsätter sina skattesänkningar för de rika när de nu vill gå vidare och sänka restaurangmomsen. Förutom att de flesta är överens om att jobbeffekten är minimal och att den inte leder tills sänkta restaurangpriser och inte kommer att öka konsumtionen särskilt, så är den fördelningspolitiskt snedvriden.
Statistiken visar nämligen självklart att de som mest går på restaurang och äter och dricker är de som tjänar mycket och är rika.
Enligt Statistiska Centralbyrån så skiljer det mellan den fattigaste tiondelen av befolkningen och den rikaste tiondelen av befolkningen hur mycket de lägger på utemåltider. Nästan en fjärdedel (23 procent ) av skattesänkningarna skulle gå till den rikaste tiondelen. Det är fem gånger mer än vad som skulle nå den fattigaste tiondelen av befolkningen.
Bara 29 procent av de 5,6 miljarder kronorna i skattesänkning går till den fattigaste halvan av befolkningen. Den fattigaste halvan av befolkning får 1,5 miljarder kronor i sänkt skatt om restaurangmomsen halveras. Medan den rikaste halvan av befolkningen får 71 procent, eller 3,8 miljarder kronor i skattesänkning.
En sänkning av restaurangmomsen har på kort sikt liten effekt på ekonomin och på lång sikt är det ren klasspolitik. De rika går mest på krogen och får störst delen av sänkt restaurangmoms. De fattigaste hade haft större nytta och glädje av höjda barnbidrag eller höjd a-kassa. Det hade också haft bättre stimulanseffekt på ekonomin.