På sin väg till klimatmötet i Paris landade den kinesiske presidenten i Sydafrika med 1700 man och 9 ministrar för en annan toppkonferens, Forumet för afrikanskt - kinesiskt samarbete (Forcac).
40 stadsöverhuvuden kom till denna veckokonferens i Johannesburg för att diskutera handel. Samröret med Kina går långt tillbaka i tiden och den kommunistiska eran. Befrielserörelserna i alla länder hade på ett eller annat sätt kontakt med Kina.
Idag räknar man med att det finns ungefär 2 miljoner kineser över kontinenten. Det påverkar handelsbalansen lokalt. Små företag slås ut som i Nigeria och Sydafrika.
Ghana har kastat ut 4000 illegalt invandrade kineser som startar guldgruvor utan tillstånd och åstadkommer stora miljöskador. Botswana har sagt upp stora avtal som kineser inte fullföljt. Sydafrika förlorade sin bomulls- och textilindustri till Kina. Samtidigt som Kina är den sjunde största handelspartnern på den afrikanska kontinenten, har Kinas investeringar första halvåret 2015 sjunkit med 40%.
Nu investerar man i solenergi i Zimbabwe, kärnkraft skall byggas i Sydafrika, och 5 miljarder investeras i en urangruva i Namibia. Men Kinas närvaro i Afrika är inte utan kritik. Regeringen i Bejing säger sig dock inte ha några imperalistiska ambitioner. ”Vi tänker inte följa samma väg som de västerländska kolonisatörerna och vi kommer inte att offra den afrikanska ekomiljön,“ sa den kinesiske utrikesministern.
Mycket nöjd med mångmiljardaffärerna som gjordes upp under veckan, lyckades president Zuma påföljande veckan sänka den sydafrikanska ekonomin i bottenläge, när han till allas överraskning avskedade sin finansminister. Denne ville bromsa en affär om inköp av ny flygplansflotta. Den sydafrikanska randen sjönk som en sten, aktiemarknaden likaså, och kreditinstituten sänkte omgående sina värden. Uppror uppstod också inom ANC.
Inom loppet av fyra dagar har Sydafrika växlat mellan tre finansministrar. Zuma, som under hösten öppet deklarerat att han satte ANC före landet, hade med avskedandet talat om att han i själva verket satte sin egen person också före ANC och det land han var satt att regera. Kvar är nu en försvagad president till glädje för många som sett Zuma omge sig med Ja-sägare som berikar sig själva.
Den sista tidens turbulens kan förhoppningsvis med den nygamla finansministern Pravin Ghordan bromsa vanvettiga affärer som felaktiga inköp av flygflotta, presidentplan eller mängden av kärnkraftverk, samt hålla kvar investerare i Sydafrika. Ghordons uppgift blir att återvinna sydafrikaners förtroende och som han själv säger bromsa opportunism och korruption inom regeringen. Finansen skall som i Sverige ha sista ordet, inte enskilda ministrar.