Politikernas ansvar för färjorna
2005 uppvaktade de tre politiska chefredaktörerna Håkan Ericsson, Rolf K Nilsson och Hans E. Andersson ansvarig minister Ulrica Messing (s). Även nu måste politikerna påverkas!
Foto: Bengt Zettergren
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Politikerna avgör
Även om nu tjänstemännens rapport hamnat i fokus får vi aldrig glömma bort att det är regering och riksdag som avgör villkoren för våra färjeförbindelser. Eftersom marknaden inte klarar en acceptabel åretrunttrafik måste staten köpa upp trafiken, så vi har färjetrafik hela året och inte bara tre månader på sommaren. Det är politikerna som avgör Gotlandstrafikens framtid.
"Hur gotlandstrafiken ska se ut i framtiden är helt och hållet en politisk fråga. Det är inte tjänstemän på Rikstrafiken som har det slutliga beslutet i sin hand", poängterar (i Barometern) Håkan Juholt (s), stark politiker från Oskarshamn.
Det var därför som vi tre politiska chefredaktörer i oktober 2005 startade en namninsamling och sedan uppvaktade dåvarande infrastrukturminister Ulrica Messing (s). Vi hade 17 000 namnunderskrifter som krävde att regeringen skulle plocka fram pengar, så vi slapp den hotande prishöjningen på 30 procent som var på gång i Gotlandstrafiken. Vi lobbade mot politikerna för det är dom som bestämmer i frågan. Som alla vet gav vår och andras aktioner 2005 till resultat att Ulrica Messing hittade pengar så vi slapp de 30-procentiga prishöjningarna.
GT:s namninsamling
Nu är vi ställda inför ett ännu värre hot. Därför har GT dragit igång en namninsamling så gotlänningarna och alla som vill kan visa vad de tycker om försämringarna av vår landsväg. Det gäller för Gotland att visa politikerna att det är politiskt omöjligt att genomföra de försämringar av färjetrafiken som föreslås. Vi kan heller inte komma ifrån att det är centerpartiet som nu äger frågan i regeringen med infrastrukturminister Åsa Torstensson och näringsminister Maud Olofsson. Det är dessa två som måste påverkas att inse att det vore katastrof för Gotland med försämringar i färjetrafiken.
När det gäller kampen mot försämringarna av färjetrafiken är alla partierna eniga på Gotland. Men hur är den politiska viljan på riksplanet? Struntar man i Gotland, ser man långsammare färjor, färre turer och enhamnsalternativet som enda möjligheten att uppfylla klimat- och miljökraven och spara på statskassan? Eller är man vidsynt nog att inse att detta blir ett dråpslag mot Gotlands utvecklingsmöjligheter.
Långsiktig lösning
Just nu äger centerpartiet avgörandet i färjefrågan genom sina ministrar. Men jag hoppas det kan uppnås en långsiktig politisk enighet om att staten har ett brett ansvar för Gotlands landsväg till fastlandet, att den är del i den nationella infrastrukturen. Önskedrömmen vore en långsikt politisk enighet i riksdagen om att kvalitén på Gotlandstrafiken är avgörande för Gotlands utvecklingsmöjligheter. Politikerna måste ta sitt ansvar även för Gotland!