Politikerna går, tjänstemän består
Klubbade krispaket. Kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius (c), regiondirektör Bo Dahllöf och oppositionsrådet Björn Jansson (s) var dystra i går, när förslaget till nästa års budget presenterades. Man räknar med att få in 73 miljoner kronor mindre i skattepengar.
Foto: Henrik Radhe
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Om Eva Nypelius nu tycker att hon har en bra regiondirektör så har jag egentligen inga synpunkter på lönenivån. God ledning och administration är viktigt inte bara för den politiska ledningen, utan även för de kommunanställda som tjänar betydligt mindre pengar än Bo Dahllöf. Det är viktigt för de företag och privatpersoner som är beroende av kommunala beslut och kommunal service. Och även för de andra tillsättningar av kommunala chefer som Bo Dahllöf har ett stort inflytande över.
Har Gotlands kommuns förvaltning detta ovärderliga goda ledarskap? Tja, i går skrev jag om Gotlands kommuns meritlista vad offentliga upphandlingar beträffar. Det var inte första gången jag hade anledning att göra det. Och det är ju inte enda gången jag tycker mig ha kunnat konstatera att det finns... hmm, utrymme för förbättringar inom hur Gotlands kommun administreras. Men den som har bäst insyn i om hon får det stöd hon behöver är ju Eva Nypelius. Och hon är ju uppenbarligen nöjd.
Möjligen tycker jag att det är egendomligt att regiondirektören har så mycket bättre betalt än vad exempelvis kommunalråden har. Dubbelt så mycket som Nypelius själv. Skillnaden mot de andra är ännu större. Men det är väl så att kommunalråden måste möta väljarna var fjärde år, vilket regiondirektören inte behöver. Eller reflekterar lönenivån det inflytande och den status positionerna faktiskt har?
Jag ser ett viktigt problem. Bo Dahllöf får ett kontrakt som sträcker sig över sex år. Det är resten av den här mandatperioden. Plus nästa mandatperiod. Då kommunstyrelsens ordförande kanske heter något helt annat och rent av representerar ett helt annat parti än i dag.
Jag kommer att tänka på en tv-favorit. Kommer ni ihåg stackars Jim Hacker, ministern i den geniala brittiska serien Javisst, herr minister? Han var ofta helt i händerna på de tjänstemän som satt vid makten oavsett resultatet i senaste valet. Med åren lärde han sig spelet så att han ibland kunde få sin egen vilja fram. Men oftast drog statstjänstemannen Sir Humphrey Appleby det längsta strået.
I det svenska regeringskansliet är det inte bara statsråden som (kanske) byts ut vid val. Med understöd som de nya statsråden själva har rekryterat så kan det ske ett tydligare maktskifte. Risken för att de folkvaldas politiska ambitioner blir motarbetade är inte lika hög.
I kommunerna? Politikerna går, tjänstemännen består.
Nu har Eva Nypelius skrivit kontrakt inte bara med "sin egen" regiondirektör, utan kanske även med sin efterträdares. Och det är ju inte givet att personkemin och politikkemin fungerar lika väl då som den tydligen gör nu. Hade det inte varit lämpligare att regiondirektörens ämbetsperioder sammanfaller med mandatperioderna?