Politiker fattar inte alla beslut
Foto: Stefan Lindblom/FLT-PICA
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Under våren utarbetades en framtida plan för den kommunala skolan i samråd mellan politikerna, skolförvaltningen och gotlänningarna. Men några garantier för att denna skall följas till punkt och pricka, att varje elev som i dag går i den kommunala skolan också skall stanna inom den kommunala skolan, har aldrig kunnat ges. Kommunens makt är inte absolut. När en friskola ansöker om att få starta, då är kommunen bara remissinstans.
I GA i går ondgör sig skolpolitikerna Brittis Benzler (v) och Eric Martell (s) över de planerade nya friskolorna, och hur de kan förändra förutsättningarna för uppgörelsen om skolan. De tycker att barn- och utbildningsnämnden skall göra allt för att stoppa dem. Martell sade:
- Säger de ja till nya friskolor så visar de att vårens arbete med skolorganisationen bara var ett spel för gallerierna. Vi har lurat alla föräldrar som engagerade sig i frågan.
Benzler menade:
- Om man för en sådan bred dialog med människor innan ett beslut, då måste man också stå fast vid beslutet.
Klart man måste. Men man måste också inse och acceptera att kommunen inte fattar alla beslut på Gotland. Gotlands landsbygd är beroende av driftiga människor som arbetar för sin egen och sina grannars framtid. De fattar också beslut, som påverkar deras familjer och deras bygd. Det Martell och Benzler vill är att kommunen till varje pris skall försöka kväsa denna handlingskraft och självständighet, åtminstone på skolans område. Alla skall foga sig. Alla skall ställa sig i ledet.
Nu är det flera som vill starta friskola på Gotland. Hur skall kommunen agera som remissinstans?
Om barn- och utbildningsnämnden säger nej till friskolorna då riskerar vi att få en ytterst infekterad situation. De som bor på berörda orter kommer på goda grunder att känna sig motarbetade. Om sedan Skolverket ändå ger klartecken, trots kommunens invändningar, blir situationen ännu allvarligare. Då kan kommunen inte hävda att skolentreprenörerna är oseriösa drömmare.
Martell och Benzler hävdar att det är just av respekt mot gotlänningarna som kommunen skall säga nej. Den sortens respekt har gotlänningarna fått nog av.