LEDARE
Trots att vi har relativt gott om lokala medier på Gotland kan politikerna knappast klaga på att de jagas eller granskas på individnivå. Tvärtom lever de flesta anonyma liv utan att behöva göra så mycket väsen av att de är politiker.
Reaktionerna hos ett par politiker över GT:s raka och enkla sammanställning av kända fakta: vilka som närvarat mest och minst i fullmäktige visar att här har vi i medierna en läxa att göra. Anser man att detta var upprörande, då behövs mer av granskning, inte mindre.
Anna Hrdlicka (M) skriver på insändarplats i dag om GT:s rapportering. Hon menar att vi värderat (”delat ut ris och ros”) till ledamöterna utifrån deras närvarostatistik: ofta närvarande=duktig politiker, ofta borta=dålig politiker.
Någon sådan värdering görs inte över huvud taget. Lika lite som vi värderar politikerna utefter hur stor inkomst de har utifrån sina ordinarie jobb när vi publicerar dessa. All sån här redovisning och sammanställning av enkla fakta om våra politiker ger däremot sammantaget en viktig bild. Och om det förbigått någon så söker man som politiker väljarnas förtroende för en som just individ. Säg nån politiker som ägnat särskilt mycket möda på att på egen hand ge sin bild till väljarna?
GT skulle ha valt att skriva om något annat istället för att mäta närvaron är en annan kritik som kommer fram.
Jag kan redan nu utan att avslöja några interna hemligheter berätta att GT kommer att skriva fler artiklar om både partier och politiker inför valet. Däremot har vi ingen skyldighet att vara kampanjarbetare och berätta om hur många motioner man lämnat in eller hur ofta man äntrat talarstolen.
Kanske kommer vi att göra nån sådan jämförelse men de åligger också var och en politiker att redovisa för väljarna vad man har gjort och vad man tänker jobba för framåt.
Anna Hrdlicka antyder också att GT genom sin rapportering skulle anse att politik bara är till för friska personer som inte har några andra åtaganden.
Fullmäktige sammanträdde åtta gånger under 2013. Alla datum är kända långt i förväg så även den mest upptagna person borde kunna vika åtta dagar på ett år för att uppfylla det uppdrag som väljarna gett hen. Sen räcker det inte med att vara närvarande om man aldrig lyfter ett finger för att påverka debatten och besluten. Men som sagt, detta var inte GT:s enda artikel inför valet.
Blir man sjuk är det en annan sak och här tror jag att ingen riktar nån som helst kritik mot eller frågor kring frånvaro på grund av sjukdom.
Om man som politiker anser att det är besvärande att medier rapporterar om så enkla saker som närvaro ska man kanske fundera ett ögonblick över sitt uppdrag och vem som gett en det. Att kryssa en person som inte har tid att uppfylla det uppdrag hen ber om förtroende för, är ju faktiskt en bortkastad röst.