Politiken behöver personligheter
Foto: Tommy Söderlund
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Årets val har passerat och partierna är i full gång med sina analyser. Varför gick det som det gick?
Även medierna har anledning att samla sig kring en analys om sin insats. Hur klarade man bevakningen av årets valrörelse?
Kring detta tema bjöd vi in ett 30-tal berörda från redaktioner, politiska partier och näringslivet, för att samtala kring detta. I panelen satt två Martin, Ådahl och Ahlquist. Det var de som en gång tillsammans startade tidningen Fokus där Martin Ahlquist nu är chefredaktör och ansvarig utgivare. Martin Ådahl är chef för den liberala tankesmedjan Fores.
De gav sin syn på hur bevakningen sett ut på riksplanet och deltog även i den efterföljande debatten om den gotländska valbevakningen.
Politikerna hade det gemensamt att de ansåg att det varit svårt att få ut sina budskap i gotländska medier. De närvarande redaktionerna från GT, GA och Radio Gotland, berättade om hur man värderar nyheter och vad man skriver om och inte. Rena partibudskap har inte så stort nyhetsvärde, redaktionerna vill välja själva hur de beskriver de olika partiernas politik.
Detta kan vara svårt att förstå för politiker som tycker att medierna har ett ansvar att förmedla de olika partiernas budskap.
Bara på de år jag jobbat på GT, jag började 1992, har detta ändrats väsentligt. De rena referaten från kommunala nämnderna existerar i stort sett inte i dag. Detta anser politikerna vara en försämring. Jag tror dock att man överskattar hur många som läser och tar till sig dessa texter.
Då är dagens journalistik att föredra, man väljer ut och göra nyhetstexter istället för rena referat.
Ändå är Gotlands kommun/Region Gotland oerhört bortskämd när det gäller den journalistiska bevakningen av beslutsprocesser och detaljfrågor. Vi bevakar fortfarande i stort sett varenda nämnd och hela kommunfullmäktiges sammanträde direktsänds i radion och refereras frikostigt. Men medierna är inga informationsavdelningar för makthavarna.
Partierna måste därför hitta nya och egna kanaler för att nå ut med sina budskap. Det finns de som flitigt utnyttjar medielogiken om vad som är en nyhet. Som vet att ett påhopp eller en konflikt oftare klassas som nyhet, eftersom det avviker från det normala.
Som flera politiker påpekade blir det ett informationsglapp. För självklart finns det ett intresse hos allmänheten att veta mer om partiernas ideologiska innehåll, inte bara om det som är mer spektakulärt och avvikande.
Bloggarna och andra så kallade sociala medier fick inte den betydelse i årets val som många förutspådde. Frågan hur politikerna ska få ut sitt budskap utan att vara beroende av mediernas filtrering är delikat. Att skriva debattinlägg som är kopierade ur partiprogrammet är inte lösningen. För att budskapet ska gå fram krävs nog snarare mer av politiker som vågar visa karaktär, känslor och engagemang. Någon att identifiera sig med helt enkelt.