Politik i kök och barnkamrar
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Varför är badrumsväggarna så ofta kaklade nästan hela vägen upp, men inte riktigt? Varför är husen byggda till hälften under jord med inredda källarvåningar? Varför går det inte att komma in i garaget från boningshuset trots att de ligger vägg i vägg? Varför är inte frysen placerad i köket?
Beror det på att det var trendigt en period att inte helkakla? På att pengarna till den nybyggda villan inte räckte till kakel hela vägen? På att frysen inte fick plats i köket? På att det är mysigt med gillestuga i källaren?
Kanske. Fast mer sannolikt är att förklaringen stavas taxeringsvärde. Fastighetsskatten grundas ju på ett värde som beräknas bland annat utifrån standarden i fastigheten. Vad som höjer detta värde har varierat, och variationerna går att spåra i hur villorna och badrummen från olika år ser ut.
För när nya taxeringsregler väl blir kända så börjar människor anpassa sig efter dem. Om man kan spara en slant för att placera frysen i groventrén bredvid köket, istället för i själva köket, så gör man nog det. Och om man kan ersätta den översta kakelraden med målarfärg och därigenom spara lite till, varför inte?
Att något måste göras åt fastighetsskatten har många instämt i länge. Ofta har diskussionerna handlat om hur fel den slår när någon som har bott länge i sitt hus får höjt taxeringsvärde för att grannen säljer sin villa dyrt. Det blir orättvist och oförutsägbart. Men detta att beräkningen av taxeringsvärdena påverkar något så intimt som hur våra badrum ser ut är en annan viktig anledning till att skatten bör förändras.
Den förre moderatledaren Bo Lundgren myntade begreppet systemsmart. Det innebär att människor lär sig att anpassa sig efter olika skatte- och välfärdssystem för att utnyttja dem på bästa sätt. Taxeringsvärdenas påverkan på villornas utseende är långt ifrån det enda exemplet.
Utformningen av föräldraförsäkringen, inte minst den så kallade snabbhetspremien som ger högre utdelning i försäkringen för dem som får barn tätt, är ett annat välkänt exempel som påverkar när i livet människor skaffar barn och hur många år det är mellan barnen i en syskonskara. Det går tydligt att utläsa i statistiken över barnkullar olika år, men påverkar förstås på det individuella planet också enskilda familjers beslut. I detta fall ligger det en högst medveten tanke bakom från politiskt håll. Liksom kvoterad föräldraförsäkring, vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus utgår från specifika politiska mål.
Ibland är effekterna av systemen oförutsedda. Ibland planerade. Oavsett vilket påverkar det vår vardag. Vi anpassar oss efter system. Det är smart. Begripligt. Fast mest av allt beklämmande hur politiken tar sig in i barnkammare och badrum.