Bunten med handlingar inför regionfullmäktige på måndag är tjockare än vanligt. Och det är inte så konstigt, när man läser ärendelistan. Förutom strategisk plan och budget för Regionens verksamhet, så ska man också fatta beslut bland annat om:
"Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025"
"Energi 2020 – energiplan för Region Gotland"
"Region Gotlands översiktsplan 'Bygg Gotland 2010-2025'; aktualitetsprövning"
"Internationell strategi för Region Gotland; revidering"
"Aktieägarpolicy – Region Gotlands bolagsstyrning"
"Ändrad bolagsordning för Gotlandshem Värme AB"
"Uppdatering av mål och riktlinjer för konstnärlig gestaltning vid uppförande av offentliga byggnader och anläggningar inom Region Gotland"
Puh, stön. Med alla dessa planer, strategier, policys, mål och riktlinjer så känns det ju som något av ett under att Regionen över huvud taget får något gjort. Hur mycket arbete har det inte gått åt för att skapa en telefonkatalogtjock packe handlingar?
När allt detta, och över 30 andra punkter, ska behandlas på samma fullmäktigemöte så kan man ju inte låta bli att undra om varje punkt på dagordningen verkligen får den uppmärksamhet som den förtjänar.
Man kan också undra om alla dessa styrdokument får den funktion som det är meningen att de ska ha. Man får ju inte sällan en känsla av att dessa policys, strategier och så vidare ändå ofta läggs åt sidan när det är dags för beslut. Då blir det ju en rätt ovidkommande sysselsättning att fila på formuleringarna.
Ett dokument som inte blev någon hyllvärmare är hälso- och sjukvårdsförvaltningens utredning Struktur 2015. Sedan nämndens politiker gjorde beställningen har utredning, förankring, övervägande och beslut gått ovanligt fort.
Folkpartiet och Centern ville behålla fler vårdcentraler och Eva Nypelius (C) kallade i gårdagens GA beslutet för "landsbygdsfientligt". Det är ett ord som hon använt i fler sammanhang den sista tiden. Det är ju valår.
Nypelius menade också att politiker "måste lyfta blicken och se hur beslutet påverkar landsbygden i stort". Själv verkar hon inte benägen att lyfta blicken och se hur Struktur 2015:s helhet, med trygghetspunkter med mera, påverkar sjukvården i stort.
Jag hoppas på en privat vårdcentral i Roma, men om så inte blir fallet så tror jag inte att det är just Roma som har mest att frukta av nedläggningen. Längst till närmaste vårdcentral får man på Östergarnslandet och trakterna däromkring. Men där får å andra sidan de som har tätast kontakt med sjukvården också en möjlighet till mer närbelägen vård vid en trygghetspunkt i Katthammarsvik.