Påskön Gotland!

Påskön.Foto: Scanpix

Påskön.Foto: Scanpix

Foto: Dean Treml

Politik2011-04-23 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Påsken är högsäsong för Gotland. Det märks långt i förväg, när färjebiljetterna säljer slut. Så det är uppenbart att ön kan locka många besökare långt utanför de där sommarveckorna i juli och augusti. Och det trots att vindar som blåset in över ön från ett kallt hav gör att temperaturen kan vara bra mycket lägre än på fastlandet.

Det är annat än sol och bad som lockar, även om det gått över tre veckor sedan GA:s vårdopp.

Om vi bara kunde klämma in fler långhelger i almanackan så skulle det innebär en riktig injektion för Gotlands besöksnäring. För Gotlands läge gör att det kan framstå som något av ett projekt att ta sig hit, och en extra ledig dag eller två gör resan mer attraktiv.

Men det lönar sig inte att lamentera läget. Det lär inte ändra sig. Och på många sätt är det just läget och Gotlands unika position som är vår största tillgång. Det finns dessutom öar som ligger betydligt mer avsides än mitt i Östersjön.

Ur denna synvinkel kan påskön Gotland inte tävla med Påskön i Stilla havet. 200 mil från närmaste bebodda ö. 360 mil väster om Chile (som ön tillhör).

Det tar längre tid att flyga från Santiago till Påskön, än vad det tar att åka båt från Nynäshamn till Gotland. Ändå har turismen ökat i betydelse för Påskön på senare år.

Gotlands befolkning har inte utvecklats så starkt under det senaste seklet. Men kurvan är ett under av stabilitet om man jämför med Påskön i Stilla havet.

Påsköns historia är omdebatterad, och det råder oenighet om många detaljer. Men på ön bodde det runt 15 000 så sent som på 1600-talet, och där fanns en tämligen imponerande civilisation som lämnat uppåt tusen statyer efter sig. Men samhället på Påskön brakade samman efter att skogarna höggs ner - för båtbyggen och för att transportera statyerna.

En annan teori är att råttor åt upp palmernas fröer.

Hur som helst: när européer "upptäckte" Påskön 1722 så fanns bara en folkspillra på ett par tusen individer kvar. Sedan drabbades ön av nya olyckor. Peruanska slavhandlare förde under 1860-talet bort kanske hälften av öns befolkning. På 1870-talet evakuerades många av dem som fanns kvar. År 1877 var befolkningen nere i 111 individer, enligt Wikipedia. I förrfjol var det enligt Nationalencyklopedin omkring 4 800 som bodde på Påskön.

Så vad vi än gör på Gotland får vi inte erodera förutsättningarna för livet på ön. Men jag bedömer inte att risken för ett sådant scenario är hög.

Vakthundarna är många, och det är väl på sätt och vis betryggande. Men vi kan ju inte alla förvandla oss till stenstatyer som passivt står och blickar ut mot havet, utan att på minsta sätt förändra det landskap vi lever i.