Räddningstjänstens organisation utreds just nu av brandförsvarsförbundet i Stockholm och anledningen till att utredningen lagts ut externt förklarade räddningschef Dick Svennefelt i GT under hösten med att "det ofta blir snack om landet kontra Visby inom organisationen här på ön". Och det är just detta med stad kontra landsbygd som är pudelns kärna. I dag har till exempel inte hela Gotland tillgång till snabb rökdykarinsats beroende på att personalstyrkorna minimerats ute på deltidsstationerna.
Det påstås också att det är svårt att rekrytera brandmän till deltidskårerna framförallt på dagtid, medan problemet inte är lika stort på kvällar och helger. Det självklara borde då naturligtvis vara att deltidskårerna dagtid förstärktes med heltidsanställd personal så att rökdykning kunde ske över hela Gotland inom rimlig tid.
Att kommunens ekonomi är dålig och att besparingar måste göras känner alla till. Det är dock helt oförsvarbart att detta ska drabba räddningstjänsten genom minimala personalstyrkor. Tror inte att det finns någon politiker som törs ställa sig upp och rakryggad förklara att pengarna inte räcker till ett lika fullgott brandförsvar på landsbygden som i Visby.
För att "sommarlandet Gotland" ska kunna hållas igång krävs en väl fungerande landsbygd året om och en av förutsättningarna är att medborgarna upplever trygghet i sitt landsbygdsboende. Alla gotlänningar betalar samma skatt oavsett bostadsort och har då också rätt till samma räddningsinsatser inom rimlig tid. Halva Gotlands befolkning bor faktiskt utanför Visby.
Nyligen höjdes återigen biljettpriserna på våra färjor och denna gång med hänvisning till ökade oljekostnader. Det börjar nu bli riktigt dyrt att åka till och från Gotland med båt och det märkliga är att debatten mest handlar om hur det påverkar turismen. Ska Gotland utvecklas och befolkningen öka är en av grundpelarna just väl fungerande färjeresor till rimliga priser.
Sommaren är på ingång och jag kommer osökt att tänka på en GT-intervju med Babben Larsson i vintras, i vilken hon utvecklade en mängd kloka och tänkvärda synpunkter. En har jag speciellt lagt på minnet och det var den här: "Lika arg är hon på den "maffia" av sommargotlänningar som får ett allt större inflytande på ön. De älskar Gotland mer än gotlänningarna själva och deras värderingar har blivit allt mer dominanta. I vissa socknar är de så många att de styr sockenlivet på sommaren. Dessa sommargotlänningar ser Gotland som en kuliss, framför vilken de träffar varandra, går på bjudningar och vernissager."
Vart är Gotland på väg? Men åter till biljettpriserna... Hjälp finns i sikte, för snart är det dags för landshövdingens berömda sommarparty. Från arrangörshåll förklaras alltid att avsikten med partyt är att en mängd "inflytelserika" sommargotlänningar ska få mingla med en mängd "inflytelserika" gotlänningar och för Gotland viktiga frågor ska då dryftas. Biljettpriserna borde rimligen vara en fråga som hamnar högst på dagordningen och om alla dessa "inflytelserika" sommargotlänningar verkligen vill utnyttja sina möjligheter till påverkan i Stockholm borde resultatet bli en ny prislista på färjorna till hösten. Med sänkta priser!