I helgen hittade jag en gammal flygtidtabell från Malmö Aviation i bilen. Den var från 1995. Nu ska ni inte tro att bilen inte blivit städat på över sexton år, utan anledningen till att den fanns där var att jag fått den i "present" av en då fyraårig son. Sådana presenter slänger man inte, utan den ska ligga där i facket på instrumentpanelen.
Det som var intressant med tidtabellen var att där också fanns en prislista vilken visade att normalpriset Visby -Bromma var 2 399 kronor tur och retur. Den billigaste biljetten kallades mikropris och kostade 900 kronor. Däremellan fanns lågpris, Gotlandspris, minipris, helgpris, pensionärspris, ungdomspris och CSN-pris (studerande).
En sak är säker: Allt var inte bättre förr! Det är idag billigare att flyga till Bromma och framförallt är floran av olika priskategorier numera betydligt mindre. Skulle förresten vara kul att veta vad 1995 års priser är omräknat i dagens penningvärde.
När jag ändå är inne på ämnet flyg kan jag inte låta bli att berätta att jag nu druckit mitt hittills dyraste vatten - 28 kronor för 50 centiliter. En Ramlösa Stilla utan kolsyra. Förr hade jag alltid en vattenflaska med mig på resor, men det är det ju sedan länge slut med på grund av de stränga säkerhetsbestämmelserna. Äter en del medicin som gör mig törstig och vid min senaste flygresa var jag därför väldigt törstig vid ankomsten till Arlanda. Passerade en kyldisk med drycker, greppade en Ramlösa och ställde den på kassadisken. Det blev 28 kronor, men vad göra. Men det var som sagt ett rekordpris. Om det varit på en finare restaurang med förstklassig service kanske det varit okej, men här tog jag själv flaskan ur kylen och ställde den vid kassan. Men det går att slå mynt av de skarpa säkerhetsreglerna - 56 kronor litern för vanligt vatten. Se upp för serveringarna på Arlandas Terminal 3!
Så är diskussionerna om avgifterna på centrumparkeringarna i Visby igång igen. Eller de har egentligen aldrig avstannat helt, men tar med jämna mellanrum fart när nya förslag till områden och taxor presenteras. Ett av regionens motiv för p-avgifterna är att få fler att cykla och åka buss och därmed minska biltrafiken i stadskärnan. En bra tanke, men som vanligt drabbas landsbygden mest av förslaget.
När jag själv bodde i stan var det nästan bara buss och cykel som gällde, men nu är det svårare. Från Ardre/Ljugarn har vi bara en buss till stan på morgonen 07.40 och två hem 15.35 och 16.35. Det är inte realistiskt att tillbringa åtta timmar i stan för att uträtta några ärenden som tar en timme. Alltså blir det bil och då också behov av central parkering. Visst kunde man cykla, men tio mil är i hurtigaste laget.
En liten reflektion är varför det inte införs parkeringsavgifter vid Rådhuset på Visborgsområdet. Hit går både buss och bra cykelvägar och regionens målsättning är ju att få så många som möjligt att lämna bilen hemma. Skulle se snyggt ut att föregå med gott exempel.
På tal om bussar, så berättade en upprörd busspendlare att han trots reflexväst blivit frånåkt av bussen på väg till jobbet. Den stannade helt enkelt inte vid hållplatsen. Ingen bra PR för kollektivtrafiken, hoppas att det var ett olycksfall i arbetet.