På spaning efter vettiga signaler
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Folkpartiledaren Jan Björklund, som valde att inte ta upp integritetsfrågorna i sitt tal i förrgår kväll, är ändå ödmjuk när han uttalar sig för Svenska Dagbladet:
- Jag är självkritisk. Det har tagits väldigt många beslut efter den 11 september 2001 och nästan alltid av brottsbekämpningsskäl. Men summan av detta har blivit rätt omfattande. Vi ska i vårt parti fundera på hur vi ska hantera frågan i framtiden.
Men i Almedalen har Björklund inga konkreta förslag.
- Frågan kräver mer eftertanke än så.
Eftertanke? Har Björklund upptäckt frågan alldeles nyss? Det är faktiskt helt otillräckligt!
Varningarna har aldrig saknats. I september 2001 skrev jag ledare i Finanstidningen. I den allra första omedelbara kommentaren till terrordåden varnade vi för att låta jakten på terrorister bli ett hot mot vår egen frihet. Det öppna demokratiska samhället måste försvaras med det öppna demokratiska samhällets metoder.
Farhågorna har sedan dess besannats. Mer så i USA än här. Men också här.
Kampen mot terrorismen blev första anledningen att kränka integriteten och sätta rättssäkerheten på undantag. Och nu ska andra tvivelaktiga metoder användas mot fildelning och Gud vet allt. Det är ett slipprigt lutande plan som leder mot ett obehagligt övervakningssamhälle där alla är misstänkta tills dess att man inspekterat mjölet i påsen.
I går var jag på Polisförbundets seminarium som handlade om polisen ska ha tillgång till signalspaning. Säpochefen Anders Danielsson och riksdagsledamöterna Annie Johansson (c) och Alice Åström (v) var rörande eniga om att det förslag till lag om signalspaning i kabel (FRA-lagen) som regeringen presenterade i december 2006 var undermåligt. Det innebar stora kränkningar av integriteten, med otillräcklig kontroll och stora brister i rättssäkerheten.
Oppositionen lyckades få frågan bordlagd i ett år. Regeringen gjorde ingenting för att tillmötesgå kritikerna. Först under hotet om internt uppror i de borgerliga riksdagsgrupperna började man på allvar att modifiera FRA-lagen.
I dag definierar Annie Johansson den existerande FRA-lagen som "acceptabel". En kompromiss hon tvingats acceptera.
Dagens FRA-lag är ett resultat av sista-minuten-förhandlingar i slutna rum internt inom borgerligheten. Själv håller jag med Alice Åström om att lagen borde rivas upp så att man kan starta om från början med en parlamentarisk utredning så att lagstiftningsprocessen blir öppenrättssäkerhet och integritet får ett starkt skydd.
De borgerliga partierna har överhuvudtaget stor anledning att ta dessa frågor på det allvar som den personliga frihetens företrädare måste göra. Och det beror inte bara på att man riskerar att läcka främst unga väljare till Piratpartiet i valet nästa år. Man måste stå upp för de värderingar som är själva motivet för de borgerliga partiernas existens.