Över Östersjön efter potatis?

Potatisvatten. På en översvämmad fastländsk leråker.

Potatisvatten. På en översvämmad fastländsk leråker.

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT

Politik2014-04-15 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Pärar. Pantofflor. Potäter, knölar och plugg. Kär kost har många namn. Och potatisen är verkligen en central del av det svenska köket. I går skrev GA om hur gotländska skolor serverar närodlad potatis. Som skeppats fram och tillbaka till fastlandet.

Det är naturligtvis å ena sidan absurt. Å andra sidan äter vi väl inte närodlad potatis bara för den korta fraktsträckans skull. Vi äter gotländsk potatis därför att den är god och har odlats i för ändamålet lämpade jordar.

Jag har viss sympati för vurmen för närodlat. Visst är det vettigt och gott att äta matvaror i rätt säsong, framställda av lokala företagare. Och visst kan det vara vansinne att utanför säsong äta vattning frukt och vattniga grönsaker som tappat nästan all sin smak på grund av hur de odlats och transporterats.

Men inte minst för en jordbruksbygd som Gotland kan det vara ett skadligt beteende att upphöja närodlat till en helt överordnad princip. Mycket av den mat som produceras på Gotland ska ju ätas av människor i andra landsändar och länder. På orter där man kanske inte alls anser att exempelvis en gotländsk potatis är närodlad.

Det vore väl förfärligt om de av den anledningen ratar den gotländska potatisen för att istället äta en underlägsen knöl från en lokal leråker?

Det vi äter påverkar inte bara vår egen hälsa, utan även det samhälle vi lever i. Men det är komplicerade överväganden som måste göras, om man vill optimera sin kost för bästa samhälleliga effekt. Vill man äta ekologiskt kan det exempelvis leda till att maten transporterats längre sträckor. Å andra sidan är ju ofta den för miljön mest betydande transportsträckan den från butiken till hemmet. Å tredje sidan är det i så fall ett aber om man vill åka runt till lokala gårdsbutiker och handla närproducerad mat. Å fjärde sidan har ju gårdsbutikerna naturligtvis också stora positiva värden både för matens kvalitet och för lokalsamhället.

Så jag finner det svårt att utfärda generella politiska rekommendationer för kosthållningen. Men en sak är klar. Det borde ju inte tillföra några nya positiva egenskaper till potatis, att skicka den fram och tillbaka över Östersjön. Så det borde definitivt undvikas.