KRÖNIKA
Ett nytt biljettsystem införs nu i den gotländska kollektivtrafiken. Tyvärr är vi ganska dåliga på att åka buss. Synd, för med klipp- eller länskort har resorna ett hyfsat pris. Däremot blir det dyrt när resenären köper enstaka biljetter och det är inte bra. För det är just "sällanresenärerna" – de utan klippkort eller länskort – som ska uppmuntras att upptäcka kollektivtrafiken.
Ett tips: Sänd ut en gratis "prova på-biljett" till alla gotlänningar en gång om året tillsammans med en tidtabell. Fler resenärer leder till ökad turtäthet och bättre tillgänglighet.
I dag ska allt vara stort för att vara lönsamt och få ställer sig frågan om stordriftshysterin alltid är den bästa och framförallt mest lönsamma.
Förr var det viktigt att ett företag kunde utvecklas, ge vinst och leva vidare. Uthålligheten var stor och vissa år uteblev aktieutdelningen, men ägarna hade en ansvarstagande förståelse för konjunktursvängningarna.
Numera handlar det bara om optimal vinst, ansvaret för personalen och bygden som företaget verkar i är mindre viktiga. Till viss del säkerligen beroende av att aktieägarna ser annorlunda ut i dag. Många överlämnar ansvaret för sina aktieplaceringar till ekonomiska rådgivare, som inte alltid har insikt eller känsla för alla olika branscher.
En hel del mindre företag och anläggningar skulle säkert med små investeringar och rationaliseringar kunna överleva och blomstra, men får aldrig chansen just på grund av att ägarna kräver konstant maximal vinst och tror att detta uppnås med stordrift.
Ju större ett företag blir, desto svårare blir det för ledningen att överblicka vad som händer i företaget och på marknaden. Man tappar lätt greppet om helheten och det blir svårare att snabbt ställa om produktionen vid snabba marknadssvängningarna.
Det är viktigt för miljön och jobben att börja tänka i andra banor än bara stordriftens. Dagens stora enheter inom tillverknings- och förädlingsindustri är mycket globala och koncentrerade till några få platser i Sverige eller övriga världen. Resultatet blir att råvaror och färdiga produkter transporteras långa sträckor, vilket ger miljöproblem. Och trots att alla är medvetna om klimatförändringarna som utsläppen av växthusgaser skapar fortsätter de flesta företag att sträva efter större enheter med ännu större behov av transporter.
Hur stora de ekonomiska vinsterna verkligen blir får vi aldrig veta, eftersom ”facit” redan är nedlagt och kostnaderna mellan stort och litet inte går att jämföra. Det är dags att funderar en extra gång över nedläggningsbeslut och fusioner. Ska målen om minskade utsläpp kunna uppnås i rimlig tid kommer inte dagens stora transportbehov att vara hållbart. Småskaligheten är en viktig faktor för att rädda miljön och arbetstillfällen.
På tal om stordrift, här ett citat från tidningen Land och lantbrukaren Sven Wiktander: ”På 60-talet kunde en gård överleva på 50 hektar, det är ingenting idag. Dagens enorma jordbruksmaskiner som kostar ett par tre miljoner kräver stora arealer för att vara lönsamma”.
Hm, ska gårdens arealer utökas efter maskinernas storlek?