Den rödgröna majoriteten i socialnämnden beslutade nyligen att det privat drivna äldreboendet Pjäsen ska återkommunaliseras. Beslutet är en tydlig markering mot privata utförare i regionens verksamhet.
För trots att verksamheten bedrivs med hög kvalitet och effektivare än regionens motsvarighet vill Region Gotland nu driva det i egen regi. Beslutet sänder oroväckande signaler till välfärdsföretagare på ön. Vilken välskött verksamhet står näst på tur?
Att verksamheten vid Pjäsen har bedrivits på ett bra sätt är tydligt. Ordförande för socialnämnden, Hanna Westerén (S), har själv sagt att regionen inte har några invändningar mot kvaliteten på verksamheten. Så trots att det inte finns några kvalitetsmässiga brister vill man nu återkommunalisera boendet med hänvisning till möjliga effektiviseringsvinster och stordriftsfördelar.
Hur stora de ekonomiska besparingarna skulle kunna bli vet man dock inte. Det hade inte socialnämnden räknat ut i det underlag bestående av en A4, som låg till grund för beslutet.
I dag kostar driften av äldreboendet närmare 60 miljoner kronor om året - det är 8,5 miljoner billigare än motsvarande boende i regionens regi. Att socialnämnden då motiverar sitt beslut med att boendet skulle kunna drivas billigare av dem känns inte trovärdigt. Och vad kommer då att hända med kvaliteten?
Att regionen går in och beslutar att ett privat äldreboende ska återgå i offentlig regi - utan något ordentligt genomlysande beslutsunderlag - skapar en enorm osäkerhet för företagarna inom välfärdssektorn. Men det skapar även en osäkerhet för både boende och personal som är nöjda och stolta över hur den nuvarande verksamheten bedrivs.
Vill vi ha ett levande Gotland med ett gott företagsklimat och en god välfärd så måste beslutsfattarna tydligt prioritera det framför vad som ter sig vara godtyckliga och rent ideologiska beslut.
Något som de styrande på Gotland nu alltså uppenbarligen inte väljer att göra.