Oroande svajigt i ny majoritet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är också naturligt att man börjar försiktigt och inte inför alltför stora förändringar och omvälvningar i kommunens verksamhet.
Men det fanns en osäker och lite tafatt känsla när den nya majoriteten skulle plädera för sin budget och plan för de kommande åren.
Inte ens lyckades man med någon större trovärdighet argumentera för sin stora valfråga: att återinföra Bussiga kortet i Visby.
Slår man så hårt på trumman som man gjort i denna fråga borde argumenten vara starka och förankrade.
Argumentationen var tvärtemot krystad och ologisk men det är också svårt att bygga en bra argumentation på dåliga argument.
Det var befriande att se och höra Centerpartisterna kliva fram och prata centerpolitik. Att inte majoriteten tog tillfället i akt att utöka kollektivtrafiken på landsbygden enligt det förslag som börjat utredas av förvaltningen är märkligt när man säger sig förespråka en utbyggd kollektivtrafik. Just nu var precis rätt läge, när man kunnat notera en ökad trend för bussåkande på Gotland och kollektivtrafiken går med vinst.
Men jag antar att prestigen vägde tyngre än pragmatiska lösningar för den nytillträdda majoriteten.
Inte heller ville man göra verkstad av en annan fråga som de rödgröna pratat varmt för i valrörelsen, förebyggande hälsoarbete. Tidigt i budgetprocessen la Centern förslaget att tillföra detta arbete riktat mot barn och unga mer pengar. Man nådde inte fram med detta men lyfte det åter inför kommunfullmäktige igår. Men den rödgröna majoriteten sa nej och fick stöd av Moderaterna.
Mest oroväckande var den nya kommunstyrelseordförandens okunskap om utmaningsrätten. Den rödgröna majoriteten väljer att stänga dörren för externa aktörer att utmana kommunal verksamhet. Och detta på felaktiga grunder.
Åke Svensson motiverade beslutet med att det ska vara politiken som bestämmer vad som ska konkurrensutsättas. Något som inte är någon skillnad med utmaningsrätten. Det är alltid politikerna som bestämmer. Skillnaden är att kommunen har dörren öppen till gotländska företag som har idéer och förslag på hur saker och ting kan göras på annat sätt, bättre och billigare.
Jag förstår inte vad det är man är rädd för?
Genom att ta bort utmaningsrätten skickar man en klar och tydlig signal till näringslivet på Gotland: vi är inte intresserade av vad ni har att bidra med.
Att hänvisa företag med idéer att ta kontakt med en ledamot i fullmäktige så att denne kanske skriver en motion känns inte så 2010.