Oppositionen överens om oenighet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men den "gemensamma" utrikespolitiken är inte alls gemensam. Om somligt har de lyckats prestera enada ståndpunkter. Men om EU och om Sveriges insats i Afghanistan är och förblir de rödgröna oeniga.
EU och Afghanistan är, milt uttryckt, centrala delar av svensk utrikespolitik.
Sveriges medlemskap i och relationen med den europeiska unionen är helt grundläggande. Engagemanget i Afghanistan, och Sveriges fredsbevarande och fredsskapande internationella insatser, är också en fråga med oerhört stor tyngd.
De som inte har en gemensam politik för dessa båda frågor kan överhuvudtaget inte påstå sig ha en gemensam utrikespolitik.
Häromdagen publicerade Rapport en opinionsundersökning från Synovate som visade att svenska folkets stöd för Sveriges insats i Afghanistan ökat.
För fyra månader sedan var 34 procent för insatsen och 37 procent emot. Nu är 48 procent för och 26 procent emot.
Lars Ohly hade en förklaring. Två svenska officerare dödades nyligen i Afghanistan. Opinionsskiftet är en plötslig släng av "patriotism".
Jag förstår om Lars Ohly hoppas på att opinionsomsvängningen beror på en tillfällig känsla. Just nu har han inte ens sina egna väljare med sig. Enligt Synovates undersökning är 42 procent av vänsterpartisterna för Sveriges insats i Afghanistan medan 43 procent är emot.
Att till och med vänsterpartister byter ståndpunkt BEHÖVER ju inte bero på ett tillfälligt anfall av patriotism.
Det kan ju tänkas att fler insett att även om de inte är glada över att det finns svensk trupp i Afghanistan så är alternativet ännu sämre. Sämre både för Afghanistans plågade civilbefolkning och för freden i världen.