De två sista partierna i Almedalsveckan, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna skulle man kunna kalla onödiga i svensk politik. Kristdemokraterna för att de helt enkelt inte är ett fyraprocentsparti och av egen kraft platsar i riksdagen.
Och Sverigedemokraterna är ett onödigt parti i den svenska demokratin, eftersom de bygger på idén om att alla inte har samma mänskliga värde och rättigheter. I vår svenska demokrati är ett främlingsfientligt parti som Sverigedemokraterna onödigt. Men de finns och det är en stor utmaning för alla andra partier att rycka undan orsakerna till att det finns plats för ett missnöjes- och främlingsfientligt parti som SD.
Det är en utmaning för Socialdemokraterna att ta tag i arbetslösheten, utanförskapet och känslan av att de etablerade partierna sviker småfolket. SD har fattat att de inte bara kan köra med sitt ogillande av invandrare och spinna på rädslan för muslimer. De vill bli erkända som ett vanligt parti och talar istället om hårdare tag mot brottslingar. Samma typ av tal som faktiskt KD-ledaren Göran Hägglund körde med i sitt Almedalstal. Hägglund tycks tro att den klassiska högerpolitiken med tuffare tag mot brottslingar ska rädda Kristdemokraterna kvar i riksdagen. Men det är bara stödröstande Moderater som hittills har räddat KD kvar i riksdagen.
Nu är ju också Centerpartiet och Väns-terpartiet och dansar farligt nära att åka ur riksdagen, men sannolikt finns det över fyra procent Centerpartister och Vänsterpartister i landet. Och Centern ska byta partiledare och Vänsterpartiet tycks trots Lars Ohlys vilja att vara kvar, nog också byta partiledare. Även om det varit snack om att byta ut Göran Hägglund i KD finns ingen riktig motkandidat.
Frågan om SD:s framtid avgörs ganska mycket av hur Socialdemokraterna lyckas erbjuda alla missnöjda SD-röstare ett alternativ utan främlingsfientlighet, men med en återupprättad välfärdoch politiker som bryr sig och lyssnar på alla dessa med de etablerade partierna missnöjda medborgarna.
Däremot ser vi nog nu Kristdemokraterna i sin sista period i riksdagen. Det är ett splittrat parti som inte har någon profilfråga att vinna val på och en partiledare som inte är lockande nog. Även om han kan vara rolig ibland.