Det är inte alla gånger man lyckas skriva en text som kommer från hjärtat. Ibland är det bara huvudet som är med och resonerar fram en ståndpunkt eller reflektion. Det behöver inte bli dåligt för det men för min egen del känner jag direkt när jag läser något där skribenten bottnar i båda hjärna och hjärta.
Det är oftast givande att läsa sådana texter, även om man inte håller med så ger det något tillbaka att läsa.
En som jag inte alltid håller med men som jag läser med behållning på Gotlands Folkblad är Wera Svensson. Hennes texter utgör ett befriande inslag i annars ganska huvudstyrda texter på den sidan.
Wera Svenssons funderingar om arbetets värde häromdagen, tillsammans med Mats Jönsson som på den här sidan skrev om företagens strävan efter ständigt större vinster, tycker jag var mycket intressanta och tankeväckande.
Det finns ju studier som visar varför människor vill arbeta. Det visar sig att människan vill arbeta, ha en vettig sysselsättning, socialt sammanhang, även om hon inte skulle behöva arbeta för sin ekonomiska försörjning. Om människor inte behövde bekymra sig om sin inkomst skulle kanske massor av kreativitet och nya innovationer frigöras? Detta är väl lite tankarna bakom idéerna om medborgarlön. Istället för att skicka pengar fram och tillbaka genom de olika transfereringssystemen skulle en medborgarlön betalas ut till alla.
Eftersom de flesta ändå skulle välja att arbeta, skulle ekonomin rulla på.
Men tanken är nog ändå mer naiv än genomförbar.
I veckan har journalisten och tv-profilen Elisabeth Höglund ondgjort sig över sociala medier i en krönika i Aftonbladet (11/1).
Det är lite sorgligt att läsa hur en annars klok kvinna så totalt missuppfattat vitsen med sociala medier i allmänhet och Facebook (FB) i synnerhet.
Det finns nog ingen (vuxen) människa som tävlar med andra hur många vänner han eller hon han. Sånt slutade man med på lågstadiet. Det finns väl heller inget fel i att ha FB-vänner som man inte tidigare känner personligen eller har träffat? Vad är fel med att utöka sina nätverk? Jag har 490 FB-vänner, alla har jag inte träffat men många har jag kontakt med i mitt arbete eller genom andra vänner.
Detta umgänge är inte farligt så som Elisabeth Höglund vill göra gällande.
Man fattar liksom skillnaden och att det ena är en verklig värld och den andra en virtuell mötesplats, precis lika verklig den också, på ett annat nytt sätt.
Man kan inte låta bli att dra paralleller till diskussionerna när videon och tv-spelen kom. Till och med när telefonen och boken blev var mans egendom befarades att människan skulle sluta umgås och bli helt försoffad.
Till sist är det roligt att Gotlands Tidningar än en gång är först och vägledande i mediesverige.
Den 11 januari tillkännagavs att Aftonbladets Axel Liffnerstipendium i år tilldelas Expressens Nils Schwartz.
Gotlands Tidningar avslöjade den 18 december förra året att tidningens kulturpris går till Roland Olsson, mångårig journalist på Gotlans Allehanda.
Tänk att fastlänningar alltid ska ta efter!
Trevlig helg!