Tisdagen var Sverigedemokraternas dag i Almedalen. Under dagen höll såväl Centerpartiet som Socialdemokraterna också sina respektive ekonomiska seminarier. För S blev dock det uppenbara försöket att stjäla uppmärksamhet från SD en flopp.
Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson skulle presentera finansieringen av förslaget om minskade barngrupper i förskolan, vilket Stefan Löfven gav löfte om i söndags. Saken var bara den att finansieringsförslaget var detsamma som SD:s dagsaktuella utspel.
På morgonen hade SD lovat sänkta skatter för pensionärer genom att införa en ny skatt på banker. Förslaget hade de hämtat från Företagsskattekommittén. Till den kommittén hänvisade också S, som några timmar senare presenterade sitt förslag om bankskatt för att finansiera sina förskole- och skolutspel.
Andersson beklagade att S inte hade lagt fram förslaget redan i söndags, då Löfven hintade om den. Det beklagliga är dock inte att S misslyckades med att förekomma SD. För det oaktat har båda partierna redogjort för nästintill identiska förslag som riskerar att slå mot svenska hushåll.
”Från banker till barn”, var S harang. Problemet är dock att det sannolikt blir barnens mammor och pappor som får betala skattehöjningarna genom dyrare räntor på bolån. Den sortens skatter döms dessutom ofta ut som ineffektiva, då de riskerar driva storsparare och företag till andra länder. Större transparens skulle behövas i bank- och finanssektorn, men för det är lösningen inte höjda skatter.
Andersson var öppen med att S inte räds att tala om höjda skatter. Mot den alltmer tydliga ådran i partiet är det inte konstigt att nästan varannan svensk tror att de kommer få höjd inkomstskatt om S skulle vinna valet, vilket en ny Sifo-undersökning visar. Trots försöken att lugna väljarna är det svårt att inte oroas över vilka ytterligare skattehöjningar S skulle kunna tänkas ta till.
Att S-företrädarna dessutom fortsatt håller väljarna i mörker om vilka de vill samarbeta med bidrar till ökad osäkerhet. Det är oansvarigt.
Nu ska dock S miss inte föra det granskande ljuset från SD. Som vanligt snärjde partiledaren Jimmie Åkesson medias frågor med argument som ofta går ut på att skylla på att andra partier också har gjort si eller så. Men utöver sitt utspel om bankskatten hördes samma gamla verklighetsförvrängande ramsor som upprepats så många gånger förut. Det är riktade utspel till väljargrupper som partiet ser potential att vinna: till pensionärerna, till de unga männen och till kvinnor i offentlig sektor. Allt ska finansieras med minskad invandring. Det går snabbt att räkna ut att pengarna ur den fickan inte räcker till alla populistiska utspel. Det är inte bara moraliskt fel utan bäddar för brutna löften. Och det ska den som av missnöje med andra partier överväger att lägga sin röst på SD komma ihåg.