Under sommaren har det varit ganska tyst om färjetrafiken.
Gotlandsupproret har dock jobbat på och fått in cirka 80 000 namn, ett imponerande arbete. Man kan också hoppas att alla sommarboende under sin vistelse här har lyssnat in debatten och inser sin roll som spridare av de faktiska konsekvenserna med de höga priserna.
Inom kort planeras en ny uppvaktning av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Jag är ganska övertygad om att både hon och andra ministrar med ansvar i frågan är väl införstådda med de behov och problem som finns i dagens konstruktion.
Men ibland blir man mer än mörkrädd över hur det står till på nivåerna under ministrarna.
På Gotlandsupprorets Facebook-sida läste jag i somras ännu ett bevis på att man i maktens korridorer fortfarande inte har fattat, att budskapet inte har gått fram utan att man lever med en bild av Gotland som är helt världsfrånvänd.
På Facebook-sidan fanns ett svar från näringsdepartementet på den enkla frågan: är Gotland en del av Sverige?
I svaret, som inte är skrivet av infrastrukturministern utan en anställd på departementet, kom först jämförelsen med Södermanland och att Gotland minsann får 50 miljoner mer än de får i detta län... Sen slutklämmen:
"Klart är i alla fall att det nya avtalet ska innebära en fortsatt enkel och bekväm resa till och från ön. Givetvis måste dock förståelse finnas för att Gotland är just en ö - med de transportsvårigheter som ett avskiljande hav innebär, men som också gör landskapet så fridfullt, orört och härligt.".
Läs gärna det fetstilta (som är min markering) en gång till.
Hur är det möjligt att en sådan formulering kan lämna departementet?
Det finns mycket att göra om det är denna bild av Gotland som de som jobbar närmast ansvarig minister har att tillgå i sina bedömningar.
Det verkar som om det finns mer att granska på näringsdepartementet än att man skickar räkningar till rätt adress.