LEDARE
Det omtalade radioprogrammet Kaliber i P1 om processen kring Nordkalks ansökan om stenbrytning i Ojnareskogen har nu sänts. Det var en bra och sansad sammanfattning om ärendet som har orsakat så mycket infekterad debatt där ytterligheterna gjort allt vad de kunnat för att smutskasta varandra.
Ingången i reportaget är att striden om Ojnareskogen delat Gotland i två läger. Det är ju en dramaturgiskt bra ingång men jag tycker inte att den stämmer. Det finns förvisso två mycket starka flanker men den stora majoriteten gotlänningar tror jag står mittemellan dessa.
För precis som reportern Daniel Värjö konstaterar anser ingen att de konsekvenser ”den andra sidan” befarar är acceptabla. Den ena tycker inte att oron för vattnet är obefogad, liksom den andra inte viftar bort oron för jobben och norra Gotlands framtid.
Man sätter bara olika tilltro till sannolikheten i de olika scenarierna. De flesta är dock inte övertygade vare sig för eller mot utan litar till myndigheter och experter i frågan.
Reportagets mest intressanta vinkel är ett i och för sig väl känt faktum: att flera av de inblandade sitter på dubbla stolar. Men även om det var känt tydliggjordes detta dilemma väldigt bra i reportaget och det är mycket märkligt att de berörda som kom till tals i programmet, Tony Johansson och Linus Gränsmark, inte inser att det inte handlar om deras egen upplevda förmåga att skilja på sina uppdrag, som S-politiker och fackliga företrädare för de berörda. Det ska inte ens kunna misstänkas jäv och med tanke på att uppdragen är just så motstridande ska det till en övermänniska för att inte den ena rollen ska påverka den andra.
Att inte ens reflektera över risken med denna situation stärker inte trovärdigheten, tvärtom.
Men diskussionen om jäv är inte bara aktuell för Ojnare och dem som förespråkar jobben först där . Det finns en del att reflektera över rent allmänt när det gäller kombinationen Miljöpartiet och naturvårdsärenden på länsstyrelsen.
Programmet var som sagt omtalat redan innan det sändes. Reportern Daniel Värjö anklagades för att, tillsammans med Ojnare-aktivisten Daniel Heilborn, ha gjort intrång inom det skyddsområde som gäller vid Svenska Minerals sprängningar under arbetet med reportaget. Två anställda på företaget berättade för GT att de kommit på Värjö och Heilborn som gömt sig inom skyddsområdet och fått jaga dem genom skogen.
I Kaliber tillbakavisar de anställdas chef, Svenska Minerals platschef, Thomas Mårtensson, med bestämdhet dessa uppgifter och säger att det inte stämmer.
En detalj i radioprogrammet som väcker en rad frågor och man vet inte vad som är mest osannolikt: att de två anställda har hittat på eller att de talar sanning men blir avfärdade av sin chef?