Ohälsan tiger inte still
LO:s nyanserade slogan.Foto: Tomas Oneborg/SCANPIX
Foto: Tomas Oneborg / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men samtidigt mörknar utsikterna för en ny borgerlig regering. I en SCB-undersökning som publicerades i går fick S, V om MP 50 procent av sympatierna. Regeringspartierna fick bara 42,5 procent.
Jag är inte säker på vad som drivit fram de borgerligas opinionstapp. Speciellt som undersökningen gjordes innan debatten om sjukförsäkringen kulminerade. Och oron bland (och för) dem som känner sig hotade av att utförsäkras lär inte ha förbättrat Alliansens anseende.
Regeringen har inte lyckats förankra dessa reformer. Om man vill ha att väljarna ska förstå varför man gjort förändringar i sjukförsäkringen, då hade man också varit tvungen att tidigare och tydligare förklara varför förändringarna behövde göras. Och då hade man också kunnat hoppas på större acceptans för att förändringen inte är smärtfri.
Detta är inte det enda område där regeringen inte lyckats nå ut. Även jag blev förvånad av uppgifterna från Riksrevisionen i GA i går, att färre än en av tre arbetslösa känner till jobbskatteavdraget.
Låt oss börja från början. Vad var läget innan de borgerliga tog över? 140 personer om dagen sjukpensionerades. Tio av dessa var under 25. I dag är ungefär 400 000 personer sjukpensionerade. Vidare var sjukfrånvaron ett stort problem. Många som borde varit registrerade som arbetslösa gick istället långtidssjukskrivna eller förtidspensionerades. Sjukfrånvaron utan medicinsk förklaring fördubblades. Och läkare lät i praktiken sina patienter avgöra om de skulle sjukskrivas eller ej, oavsett om arbetsförmågan verkligen var nedsatt.
De som halkade ut från arbetsmarknaden hade små möjligheter att ta sig tillbaka. De fastnade i ett permanent utanförskap.
Detta har den borgerliga regeringen gjort något åt. Men det är inte överraskande att det uppstår problem när Försäkringskassan plötsligt inte bara ska fortsätta betala ut pengar, utan ska avgöra hur nedsatt arbetsförmågan verkligen är. Och det är inte konstigt att de som berörs av regeländringarna är oroliga. Det är helt befogat.
Men det verkligt oansvariga, och det i längden mest omänskliga, hade varit att göra som Socialdemokraterna. Att bara låta allting fortsätta.
Från den förste januari ska de som varit sjukskrivna i minst 2,5 år genomgå ett tre månader långt introduktionsprogram. Arbetsförmedlingen ska avgöra vilka åtgärder som kan behövas för att en sjukskriven helt eller delvis ska kunna komma tillbaka i arbete. Det kan vara fråga om arbetsterapi, sjukgymnastik, psykologhjälp med mera.
Om detta fungerar som det ska så innebär det en chans för den sjukskrivna att komma tillbaka. Och den som inte kan komma tillbaka får återgå till sjukpenning.
Nu hänger regeringens anseende på genomförandet.
Man kan ifrågasätta HUR regeringen valt att genomdriva förändringarna. Men att göra som Socialdemokraterna och ifrågasätta intentionerna, att ifrågasätta den goda viljan och påstå att regeringen vill skada människor, det spär på politikerföraktet.