Det är lätt att ta till sig Socialdemokraternas argument för att göra gymnasieskolan obligatorisk. Arbetslösheten är betydligt högre bland unga som inte gått ut gymnasiet samtidigt som många jobb kräver allt mer utbildning.
Ändå framstår förslaget i onsdagens DN framförallt som ett sätt att gömma undan problemen i grundskolan.
Det gäller både brister i undervisningen, lärare som får agera säljare gentemot föräldrarna snarare än att göra det de är utbildade för och skolans allt sämre förmåga att ge den typ av stöd som gör att social bakgrund inte blir avgörande för hur man lyckas.
Att då föreslå obligatorisk gymnasieskola är ett enkelt sätt att skjuta problemen framför sig. Det som grundskolan misslyckas med får gymnasiet ta hand om. Och det som gymnasiet misslyckas med får universitet och högskolor ta hand om. Att det är så svenskt utbildningsväsende allt för ofta fungerar illustreras inte minst av de vittnesmål om bristande kunskaper i exempelvis svenska som de senaste månaderna kommit från en rad universitetslärare.
Socialdemokraternas förslag skulle riskera att förstärka denna utveckling och göra gymnasieskolan till en del av en tolvårig grundskola. På samma sätt som universitet och högskolor på många håll redan i dag tvingas fungera som en förlängd gymnasieskola.
Att vi för vårt framtida välstånd är beroende av en välutbildad befolkning är självklart. Men vilken utbildning som krävs varierar. För några kanske det handlar om lärlingsprogram i nära samarbete med näringslivet, för andra om gymnasieutbildning och för en del om högre utbildning.
Men i botten måste det alltid finnas en välfungerande grundskola.