Under mina dryga 20 år som opinionsbildare på Gotland har jag skrivit i särklass allra mest om Gotlandstrafiken och alla dess delar och turer. Egentligen är det ganska självklart, för våra båtförbindelser är den enskilt viktigaste utvecklings- och tillväxtfaktorn för Gotland.
Vid varje nytt färjeavtal och ibland under avtalets gång tvingas gotlänningarna och deras valda företrädare agera gentemot statsmakterna. Av någon underlig anledning försöker varje regering oavsett partifärg, att hålla nere kostnaderna på gotlänningarnas landsväg till resten av riket vi tillhör.
Så tycks nu ske igen, inför den kommande upphandlingen. Det är inte en politisk självklarhet att Gotland ska ha vettiga och bra förbindelser med fastlandet. Det är uppenbarligen inte självklart att öns näringsliv ska ha konkurrensneutrala fraktpriser och tydligen ska inte heller besöksnäringen och alla sommargotlänningar ha biljettpriser, som gör att besöksnäringen blomstrar och att alla, oavsett plånbok, kan besöka Gotland.
Jag tror det är fler än jag, som är väldigt trött på denna oändliga kamp för det som borde vara självklart. I dagsläget har vi bra båtar, som går snabbt och behändigt och det är sällan knökfullt på båtarna. Det är bara två stora fel på dagens trafik. Det är för dyra biljetter och miljöutsläppen är på tok för stora. Vad jag förstår finns ännu ingen ny tekniklösning med nya bränslen som inom rimlig tid kan göra våra snabbfärjor billigare i drift eller miljövänligare. Trots invändningar jag fått, tror jag fortfarande att solcellsdrivna båtar med stora batterier och generatorer skulle kunna bli den bästa tekniska lösningen. Men där krävs uppenbarligen teknikutveckling, och den är det ingen som skyndar på.
Jag vill helst att vi ska få en trafik de kommande 15-20 åren i enlighet med de gotländska ståndpunkterna om snabbhet, priser och annat.
Logiskt sett kräver det mer pengar från staten om inte en upphandling i konkurrens kan radikalt minska operatörernas pris och vinstkrav. Det är i detta dilemma vi måste kunna diskutera alternativ. Jag hoppas våra folkvalda gör det, så det finns någon plan B, om de gotländska ståndpunkterna anses omöjliga att tillmötesgå av regeringen Reinfeldt.