Nytänk krävs för att rädda Östersjön

Politik2016-07-26 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Det vi inte ser finns inte, det kan man konstatera när det gäller människors förhållningssätt till vatten både på hav och land, och ett nytt tankesätt är nödvändigt. Östersjön är en pöl som har fyra gånger så stora avrinningsområden från land och syrebrist på stora områden. Faktum är att vi betalar för gamla synder från 60-talet som ännu inte syns.

Vi pratar om övergödning, gifter men ser vi det inte med blotta ögat, finns det inte. Människor fortsätter i gamla banor, trots att algblomningen vidgas. Båtar fortsätter att dumpa sin skit i havet. Enskilda avlopp bidrar, skog och mycket annat.

Den kunskap vi har tas inte till vara bland myndigheter vare sig uppåt eller nedåt, det framkom vid ett seminarium om Framtida hav med SMHI i Almedalen.

Och så har vi klimatet som ingen riktigt vill ta på allvar. Vi får mer nederbörd, havet kommer att stiga. Vattnet blir varmare. Vattnet blir inte bara surare, det blir sötare på samma gång. Torsken dör och ny arter etablerar sig. Framförallt blir det förändringar i vindklimatet, värre stormar och på det området har SMHI inga observationer tillbaka i tiden att luta sig emot. Bor man vid Östersjökusten ser man hur den äts ut av stormar och högvatten. Östersjöns vatten är inte längre samma vatten.

Vi måste ta reda på vad som händer framöver, ställa om och anpassa oss till det klimat som faktiskt drabbar oss. Vi vet att det kommer att hända, säger SMHIs forskare. Men det som kostar på värjer sig människor emot, trots att vi redan känner av klimatförändringar. Människan är utan tvekan trög av sin natur. Framtid är morgondagen, inte om två år eller i barnens framtid. Men vi blir tvungna att föreställa oss framtida klimatförändringar, försöka förstå hur det kommer att se ut men göra saker nu. Åtgärder.

Bristen på kunskap eller forskning är inte svårigheten utan att få in samma kunskap i myndighetstänkandet. Gör man rätt saker? Är miljömålen adekvata?

Det uppenbara problemet är, att den kunskap som finns, inte kommer ner i processerna och ner på en konkret nivå ända ner till tekniska- och byggnadsnämnder. Man trampar på i invanda spår. Det är inte bara en fråga om att minska belastningen på miljön, på Östersjön, vad vi släpper ut. Framförallt är det ett ”mindset” hos samtliga som måste till. Nya tankebanor. Agendan är att minska belastningen. Övergödning är inte bara en faktor, det finns ett stort antal så kallade ”stressorer” på miljön. Kan människokroppen utsättas för stress, så kan hav och natur.

Klimatmålen syns inte i miljömålen. Det är en smygande förändring som måste in i vårt tankesystem.