Nya partiledaren Ed Miliband visar vägen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ed Miliband talade i sitt tacktal om att skapa "The Good Society", en hänvisning till ett brittiskt-tyskt manifest, som är starkt kritiskt till den tredje vägens numera rätt nersolkade politiska strategi, som bars upp av främst Tony Blair. Men också Tysklands Gerhard Schröder. Det var ett politiskt medelklassprojekt.
Jämlikhet bra för alla
Inte sällan hamnade brittiska Liberaldemokraterna till vänster om detta nya Labour. Ed Milibands tydligaste budskap är att han nu vill vinna tillbaka partiets kärnväljare och folkets förtroende. Men han riktade sig även till den "pressade medelklassen".
Den sociala jämlikheten är ett viktigt mål för hela samhället. Även de bättre ställda mår sämre i ett samhälle som utvecklas i alltför ojämlik riktning.
Denna strategi att både vinna arbetarklassen och medelklassen och bygga broar och allianser mellan dessa blir på nytt det centrala i brittiska Labours väg tillbaka till makten med valet av Ed Miliband, som ny partiledare.
Indirekt sänder det samma budskap även till tyska, svenska och andra socialdemokratiska partier, som brottas med svagt väljarstöd och stor osäkerhet om vilken väg de ska välja ur sina nuvarande bekymmer.
Det visar vägen för hela Europas krisande socialdemokrati. Valet ger sannolikt även kriskommissionsarbetande svenska Socialdemokrater med stukat självförtroende en signal om vart de nu måste gå för att bygga upp det som gått förlorat i två förödande valnederlag.
Och sänkt den en gång så urstarka svenska socialdemokratin till ett knappt 30-procentsparti. Bara något större än de nya, återvalda Moderaterna i Sverige.
Försiktigt åt vänster
Med valet av Ed Miliband väljer Labourpartiet en ny spännande väg, försiktigt åt vänster. Partiet vill vinna åter de kärnväljare som nu ett antal år med viss rätt tvivlat på socialdemokratins möjligheter att försvara människors välfärd, arbete och liv.
De svenska Socialdemokraternas kriskommissionsarbete har inte börjat särskilt lovande och med väl förenklade "vinna tillbaka medelklassen"-schabloner. Ett ytligt snack från "kriskommissionsledare" i olika medieuttalanden, som har få eller nästan inga referenser till varför till exempel bara 50,7 procent av LO-förbundsmedlemmarna och bara rekordsvaga 22 procent av alla förvärvsarbetande i landet röstade på Socialdemokraterna i 2010 års svenska riksdagsval.
Förståelsen för hur begränsad tilltron till de rödgrönas jobbpolitik var i valrörelsen tycks också saknas. Det där är ingen bra början. Ed Miliband och brittiska Labour verkar ha förstått mer och bättre vad som nu krävs.
Socialdemokratins sociala jämlikhet och brobyggande mellan arbetar- och medelklass ligger där oprövad, på nytt som en väldig möjlighet. Bara man vill och vågar!