Skolinspektionen har blivit tuffare. I fjol beviljades 44 procent av ansökningarna att starta friskolor. I år är det bara 30 procent som passerar nålsögat.
Det är svårt att veta om minskningen är motiverad, om man inte grottar ner sig i ansökningarna och studerar varje bedömning. Men nog tycks det som om det politiska klimatet kallnat för friskolorna. De anklagas för att ha illa utbildad personal, för dåliga resultatet et cetera.
Är det motiverat? I förrgår publicerades en artikel på debattsajten Newsmill, författad av företrädare för fyra stora friskolekoncerner. De har jämfört de nationella proven i matematik för nio och konstaterar:
76 procent är kommunala skolor och 24 procent friskolor.
Friskoleeleverna presterar i genomsnitt bättre än eleverna i kommunala skolor.
Bland de 50 bästa skolorna är 42 procent friskolor.
Bland de 50 sämsta skolorna är sex procent friskolor.
De som försöker göra friskolorna till det stora skolproblemet har helt enkelt fel. Vilket naturligtvis inte förhindrar att vi måste vidta åtgärder mot de friskolor som faller igenom.