Nu tar Sverige över stafettpinnen
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ănskelistan pĂ„ vilka frĂ„gor som ska uppmĂ€rksammas har vuxit sig lĂ„ng och tyder till viss del pĂ„ att engagemanget för EU skiljer sig frĂ„n 2001 nĂ€r vi senast var ordförandeland. Men utrymmet som ett ordförandeland har att röra sig med Ă€r mindre Ă€n vad mĂ„nga hoppas pĂ„. De frĂ„gor som Sverige tar över frĂ„n föregĂ„ende lands ordförandetid kommer utgöra en stor del av dagordningen.
Svenskars syn pÄ EU har förÀndrats markant sedan medlemskapet 1995, dÄ var 49 procent emot och 36 för. Svenskar Àr mÄhÀnda ett ganska skeptiskt folk överlag som inte gÀrna rusar in i det okÀnda - men det Àr samtidigt lÀtt att fÄ oss att ompröva vÄra Äsikter.Mellan vÄren och hösten 2008 stod den ekonomiska krisens utbredning klar och det syntes pÄ opinionssiffrorna som dök i hela EU med undantag för ett fÄtal lÀnder, dÀribland Sverige.
I de preliminÀra resultaten av EU:s opinionsundersökning "Eurobarometer" för 2008 Àr 59 procent av svenskarna positiva till medlemskapet i unionen, det Àr 6 procent högre Àn EU- genomsnittet.Den utbredda lÄgkonjunkturen och allmÀnna missmodet resulterade, tvÀrtemot vad man kan förvÀnta sig, i ett ökat stöd för unionen. Slovenien, NederlÀnderna och Slovakien var andra lÀnder som, i likhet med Sverige, fÄtt en mer positiv syn pÄ unionen under de kritiska mÄnaderna.
Skulle man generalisera över vilka som Àr allra mest EU positiva sÄ Àr det yngre mÀnniskor, studerande, egen-företagare och tjÀnstemÀn. Av manligt kön.Hela 62 procent av EU:s befolkning anser att de har god kunskap om unionen. Det tyder pÄ att man vet vad man bygger sina Äsikter pÄ. OcksÄ det högre valdeltagandet i senaste EU-valet pekar pÄ att européer i allmÀnhet och svenskar i synnerhet har en bÀttre kÀnnedom om EU liksom en starkare tilltro till unionen.
Delvis kan man förklara skiftningen med att ju lÀngre Sverige har varit med i EU desto fler konkreta fördelar ser mÀnniskor med det europeiska samarbetet. Samtidigt sÄ Àr det alltid lÀttare att vara för nÄgot som man i viss utstrÀckning ocksÄ identifierar sig med.
Den yngre generationen som vÀxer upp idag kommer inte kÀnna till nÄgot annat Àn att de bor i ett EU-land och kommer antagligen inte heller reflektera över medlemskapet pÄ samma sÀtt som de generationer som var med om sjÀlva intrÀdet gör. Man kan ocksÄ ana att Sverige, som det mindre land vi Àr, uppvisar sÀrskilt mycket positiva kÀnslor för en stor union nÀr tiderna Àr svÄra.
Utan att hoppas pÄ för mycket under de kommande mÄnaderna, sÄ kan man ÀndÄ önska att Sverige tar tillfÀllet i akt att demonstrera denna nyliga och dokumenterade kÀrlek till unionen för sina grannar.
Det Àr trots allt extra viktigt för en mindre nation att göra sig synlig som en villig samarbetspartner.