Ledare: Nu är det kommunerna som vill ha amnesti

Den kallades bland annat för gymnasielagen eller gymnasieamnestin, lagen som skulle ge cirka 9000 som saknade asylskäl möjlighet att ändå stanna i landet, om de bara anmälde sig för studier i gymnasieskolan. Förslaget riktade sig till unga ensamkommande (även om det var oklart hur unga de var), nästan uteslutande män och nästan uteslutande afghaner (även om många egentligen kom från Iran).

Kritiken mot lagförslaget var massiv från remissinstanserna. Lagrådets sågning var så total, att rådet rätt ut skrev att gränsen var nådd för hur lagstiftning kan utformas i Sverige.  Annie Lööf kallade lagförslaget för ”riktigt dåligt utformat” och “illa framtaget”. Och sedan röstade hon och Centerpartiet FÖR förslaget, tillsammans med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.

Sedan lagen infördes för drygt 15 månader sedan, så har den otydliga lagen inneburit kontinuerliga problem, förutom att det helt förstört trovärdigheten för vår migrations- och asylpolitik. Migrationsdomstolarna ansåg till en början att de inte ens kunde tillämpa lagen.

Igår larmade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) via SVT om att lagen nu skapar en ohållbar situation. SKL:s ordförande Anders Knape sade till SVT:

– Den här lagen har kortslutit sig själv.

Lagen skapar bland annat en vidrig situation för berörda lärare. Många av dem som sökt sig till gymnasiet för att omfattas av amnestin saknar de nödvändiga förkunskaperna och har inte heller tillräckliga färdigheter i svenska. Självklart är det många som har svårt att uppnå godkända resultat. Självklart har många, som känner att de hamnat i en situation som de omöjligen kan klara av, svårt med motivationen och närvaron.

Det innebär att många av dem mår dåligt och dras med psykiska problem föranledda av deras osäkra prekära situation. Men deras lärare har ju tvingats konstatera att om de underkänner eleven, eller rapporterar att de inte ens deltagit i undervisningen i tillräcklig utsträckning, så kan dessa omdömen bidra till att eleven tvingas lämna både gymnasiet och landet.

Med gymnasieamnestin har Sverige ytterligare dragit ut på en redan plågsam asylprocess och skapat en situation som det blir svårt att reda upp och komma ur.

Migrationsverket sliter för närvarande med 2300 ärenden som rör förlängningar av gymnasieamnestin, där de ska försöka reda ut om de berörda bedriver utbildning på ett sätt som ger dem möjlighet att – tills vidare – stanna i landet. Anders Knape igen:

– Det är inte många som kommer att få stanna som en konsekvens av den här lagen. Vi har låtit dem trampa vatten och kämpa med ett mål som de inte har förutsättningar att uppnå.

Men frågan är förstås om de lämnar landet. Eller om de håller sig kvar här och ansluter till parallellsamhället utanför lagen för att exempelvis kanske utnyttjas som okvalificerad och underbetald svart arbetskraft.

– Gång på gång har vi pekat på risker med lagen. Nu upplever vi att våra medlemmar inte mäktar med det här längre, säger Anders Knape till SVT.

Kommer regering att hörsamma kommunernas nödrop och bidra på ett konstruktivt sätt till att lösa den situation som gymnasieamnestin har skapat? Vi har samma partier i regeringen nu som då det begav sig. De borde känna att stort ansvar. Det borde även Centerpartiet och Vänsterpartiet, som i varierande grad tillhör regeringens underlag. Men jag är inte överdrivet optimistisk. Jag har noll förtroende för den här regeringens förmåga att fatta tuffa politiska beslut som innebär ett indirekt medgivande att man gjort något fel. Kommunerna och myndigheterna lär få fortsätta att försöka hantera de ohanterliga konsekvenserna av gymnasieamnestin.