När fotbollsspelaren Anton Hysén kom ut som bög gav det eko i hela fotbollsvärlden.
Den ende öppet homosexuella (manlige) fotbollsspelaren. I världen.
Han bröt inte bara mot den stramt hållna fotbollsnormen, han bröt även mot bögnormen. För Anton Hysén utstrålar det vi traditionellt skulle beskriva som heterosexuell manlighet.
En bög ska vara och bete sig som Tony Irving, Lets dance-juryns ordförande, inte vara en testosteronstinn hunk som får både män och kvinnor att sucka.
Det kommer att ta många år innan de illusionistiska normerna tvättas bort. Men om vi lär oss mer och blir mer uppmärksamma på hur vi beter oss och hur vi pratar kan det gå lite fortare.
Som att fråga om någon har en partner utan att könsbestämma hen. Att inte skämta med heteronormen som utgångspunkt för att skapa en "avslappnad stämning".
Många tycker de här sakerna är jättejobbiga och att det är detsamma som att ständigt vara rädd att göra fel. Samma personer kan också reta upp sig till hjärtinfarktsvarning över det lilla ordet hen ni läste nyss. För hur ska vi kunna hantera våra medmänniskor om vi inte vet om de är potentiella sexpartners?
Denna osäkerhet är totalt onödig. Det är ju bara att tänka bort vikten av att veta vilket kön människor dras till. En totalt oväsentlig information i alla sammanhang, förutom om man själv attraheras av personen i fråga. Och då faller det sig oftast helt naturligt hur man tar reda på om det är läge eller inte.
I går utbildade sig gotländska fritidsledare i hbt-frågor, vilket ni kan läsa mer om på annan plats i dagens GT. Att avdramatisera dessa frågor och tillföra dem till vanlig allmänbildning borde omfatta alla yrkeskategorier i samhället.