Njursjukvård som affärsidé?
Foto: Tomas Oneborg / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Som vänsterpartist i hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har jag alltid hävdat, och fortsätter att hävda att hälso-och sjukvård ska ges efter medicinska behov och ingenting annat. Själva grundbulten i min syn på hälso-och sjukvård är patientsäkerheten. Därför vill jag ha ett välfärdssystem för hälso-och sjukvård och inte ett affärssystem.
Njursjukvården har upphandlats till ett fast pris på cirka tolv miljoner kronor om året. Det är fyra miljoner kronor billigare än den vård Gotlands kommun bedrev i egen regi. Men utöver det fasta priset ersätts varje dialysbehandling per prestation. Det privata vårdbolaget, med täta kontakter med läkemedelsföretaget Gambro, som tillverkar dialysmaskiner och dialysvätskor, anger ett pris per dialys som ligger halva priset lägre än dialyskostnaden enligt riksprislistan.
Jag anser att vårdbolaget helt enkelt dumpade sitt pris för att vinna upphandlingen. Inte bara priset för den delen. Den fasta läkartillgången har inte heller blivit vad som utlovades i upphandlingsunderlaget. Nu rapporteras att kostnaderna för njursjukvården har dragit iväg och att den kostar två och en halv miljon kronor mer än beräknat vid upphandlingen. Antalet dialyser i veckan har ökat och antalet patienter har ökat. Uppgifterna kommer ifrån Diaverum själva.
Med det ersättningssystem som tillämpas där vårdbolaget ersätts per prestation lär det inte dröja länge förrän kommunens kostnader för njursjukvården hamnar på samma nivå som före privatiseringen. Diaverum är inget non-profitföretag. Riskkapitalbolaget förväntar sej en vinstutdelning på våra skattepengar. Vilket jag tycker är fullständigt horribelt och oetiskt inte minst ur ett patientperspektiv.
Lasarettets övriga verksamheter med patienter som behöver avancerad vård har också ökat. Men här sker ingen utbetalning till verksamheterna på löpande räkning när vårdbehoven stiger. Här ska istället verksamheten anpassas till budgeten som det heter. Hälso-och sjukvården ska minska sin budget med femtio miljoner kronor. Hundra vårdanställda ska bort ur systemet. När kostnaderna stiger i den kommunala verksamheten då är det dyrt och dåligt. Men med affärsverksamhet är det tydligen en helt annan sak. När kostnaderna stiger i den privata verksamheten då är det på grund av höjd kvalitet. Eller?
ledamot i hälso-och sjukvårdsnämnden